- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
135

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

surtvånget beträffande teologisk litteratur upprepade gånger
fastställdes, livilket dock ej medförde önskad kraft och verkan 1J.

Prästerkapet försökte allehanda medel till bekämpande af
religionsföraktet. Öfversättningar och afhandlingar mot
fritän-keriet utgåfvos2). Utan tvifvel var det med anledning af det
omkring sig gripande fritänkeriet, som konfirmationen under
senare hälften af 1700-talet allmänt infördes i vårt land. Då
denna fråga första gången gjordes till riksdagsärende, i det den
1751 framlades af kyrkoherde A. Grundel i ett memorial till
prästeståndet, angifver han såsom skäl till sitt förslag »den
förfallna kristendomens upphjälpande». I samma syfte
rekommenderar prästeståndet förslaget i ett betänkande till k. m:t en tid
därefter, 1769. Till en början upptogs det välvilligt af
regeringen, som dock på yrkande af riksrådet grefve A. v. Höpken
slutligen uttalade sin förkastelsedom. Då frågan kom till
af-görande i rådkammaren, yttrade det nämnda riksrådet om detta
och ett annat af prästeståndet framlagdt förslag angående
upp-fostringsverket för allmogen», att de båda förslagen »leda till
allmogens oppression, att de gynna prästernas lättja, gynna
deras auktoritet, befrämja för dem större influence och för
menige man mera dependence och servitude än tillför ene»3). På
grund häraf lyckades alltså den redan allmänt af prästerskapet
införde akten ej vinna kunglig sanktion4).

En annan åtgärd af kyrkans män, som åsyftade
bekämpandet af fritänkeriet, var stiftandet 1771 af samfundet pro
fiele et christianismo. Dess ändamål framgår af dess stiftande
i en tid, då, såsom det heter i samfundets första stadga, icke
allenast hedniska seder inom kristenhetens gränser och uti alla
stånd med ett ohyggligt mörker hota både kristliga, moraliska

b K. m:ts bref t. Stockh. kons. d. 10 Mars 1768; k. fürordn. d. 26
Apr. 1774; k. kung. d. 0 Maj 1780, Wilskman, anf. arb. I s. 1196 ff. 2)
Då-var. kyrkoh. i Vesterhaninge i Södertörn, sedermera biskopen i Visby J. Möller
utgaf 1773: Sammandrag af de förnämsta bevis till kristna religionens
sanning och försvar mot fritänkare, Cornelius auf. arb. II s. 108. 3) v. Höpkens
motstånd mot förslaget torde liafva härledt sig sa väl från hans ovilja mot
den, som ansågs såsom dess upphofsman, bisk. Serenius, hvilken såsom en bemärkt
ledare inom mösspartiet var lians politiska motståndare, som från hans
loli-giösa åsigter. Han omfattade nämligen med öfvertygelse Svedenborgs
teo-sofi. som han sökte befordra. B. Sundelin, Svedenborgianismens historia i
Sverige under förra århundradet, s. 40. 3) Härom se A. W. Staaf, Om kon-

firmationens uppkomst och antagande i Sverige ss. 67, 94, 99.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0148.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free