- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
136

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KATOLIKEH 1718—1779.

186

och borgerliga plikters framgång, utan ock farliga sekteriska
villosken dels med skrymteri och dels med syndig säkerhet
vilja förvilla den eljes nog uppklarnade och dyrt befästade
kristliga tron och läran» J). — Serenius var ifrig att bekämpa
fritänkeriet. Ett värn mot den osunda tidsandan föreslog han
i upprättandet i hufvudstaden af »en särskild teologisk lektion,
som hade till föremål att mva voce framlägga fritänkeriets
svik-samma grunder och däremot styrkan af det gudomliga ordets
sanningar». Förslaget understöddes af det nyssnämnda
samfundet, men lyckades ej vinna bifall på högre ort. K. m:t
förklarade nämligen i skrifvelse af d. 19 Sept. 1774-, att han fruktade,
att dylika föreläsningar snarare skulle locka en nygirig ungdom
till den förbjudna frukten2).

Några dagar efter statshvälfningen 1772 uppträdde Gustaf
III i en cirkulärskrifvelse till konsistorierna såsom en förkämpe
för gudsfruktan gent emot tidens religiösa indifferentism,
hvil-ken skrifvelse dock ej är alldeles fri från ett hos denne monark
ej sällsynt teatraliskt effektsökeri. Konungen förklarar, att det,
sedan han återgifvet landet den regeringsform, som väsentligen
vore densamma som i forna tider, hade varit hans första
omsorg att därför hembära den högste Guden en »vördnadsfull»
tacksägelse. »Men», heter det vidare, »som vi nogsamt sett,
att ibland andra olyckliga följder, som ett inritadt själfsvåld
riket ådragit, är äfven att räkna det, att en sannskyldig
gudsfruktan verkligen aftagit, medan säkerhet och gudlöshet utspridt
sig öfver rikets gränser; ty kunna vi ej inom oss äga en rätt
sinnes ro eller försäkra oss om någon välsignelse till det
förnyade regeringssätt, innan Sveriges inbyggare, våra trogne
undersåtar med en allvarlig bot och bättring vända sig till den
förtörnade Guden». Monarken förklarar det vidare vara sin
föresats att nyttja den af Gud honom förlänade konungamakten
till befordran af en rättskaffens gudaktighet inom landet, »på

!) Samfundets stadga finnes i tryckt exempl. bl. pr. st:s ensk. handl.
1771. 72, n:r 42. Jämf. C. H. Levin, Samfundet pro fido et christianismo, ett
hundraårigt minnesblad s. 1: “Stiftadt på en tid. som plägar kallas den
kyrkliga neologiens, skulle detta samfund förmodligen, om än i början icke klart
medvetet, utgöra en protest och en reaktion mot en sådan, de varmare
andarna icke tillfredsställande tidsriktning». -) Se: C. T. Odhner, Sveriges
politiska historia under kon. Gustaf lll:s regering, I. s. GOGj C. H, Levin, anf.
arb. s. 12 f.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free