Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frågan behandlades först af ridderskapet och adeln, som
d. 16 Jan. 1779 biföll förslaget ined vissa inskränkningar. Ett
protokollsutdrag utfärdades, som ett par dagar senare delgals
medständerna. I detta förklarar nämnda stånd, att det funnit,
att en fri religionsöfning kunde blifva nyttig och förmånlig för
riket, samt att den instämmer med den nästan i alla välbeställda
stater mänskligheten hedrande toleransen och tillåtna
samvetsfriheten, som synes vara människans medfödda rätt». Vidare
redogöres för de inskränkningar, med hvilka adeln lämnar sitt
bifall till förslaget. Först och främst skulle de främmande
tros-bekännarne ej under någon förevändning få antagas i några
rikets högre eller lägre ämbeten och sysslor. De skulle ej äga
rätt att någonstädes i riket inrätta offentliga skolor eller
undervisningsanstalter. Missionärer finge ej antagas eller afsändas
inom eller utom riket. Kloster skulle ej få upprättas ej heller
munkar inkomma i landet. Misstron mot judarna yttrar sig däri,
att desse ej skulle tillåtas hafva synagogor annorstädes än i
Stockholm samt i två ä tre andra städer, »hvarest de under en bättre
polis kunna vara under en vaksammare tillsyn». Bland
främmande trosbekännare förekommande offentliga processioner och
ceremonier skulle ej tillåtas till undvikande af förargelse bland
allmänheten.
Då nämnda protokollsutdrag d. 18 Jan. föredrogs i
prästeståndet, togs frågan ej genast under behandling. Däremot
beslöts att genom en deputation, som strax afgick, hos de andra
offälse stånden anhålla, att de ej måtte företaga frågan till
åtgörande, förr än prästeståndet fått yttra sig däröfver. Följande
dag blef den föremål för ståndets öfverläggning. Diskussionen
fördes därvid »med en ogemen häftighet», berättar Chydenius,
hvarom också ståndets protokoll bär vittne. Meningarna voro
tydligen delade, ehuru endast motståndarne till förslaget blefvo
i tillfälle att yttra sig. Det bekämpades af biskoparne
Benzel-stjerna, Celsius och Ltltkeman samt d:r Nensén. Af den
förstnämnde framhölls, att »man ej skäligen kunde tillvita vart stand
någon intolerans, då främmande religionsförvanter härstädes fa
i stillhet och utan samvetstvång öfva sin gudstjänst och ej varda
på något sätt ofredade och förföljde, hvilket erfarenheten
nogsamt intygade». Samme talare betonade också farorna at en fri
och offentlig religionsöfning för främmande trosbekännare,
sär-skildt från katolikernas sida, »hvilka än i dag bibehålla sitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
