- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
142

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

forna lynne ocli öfverdrifiia nit att göra proselyter samt därtill
använda sådana medel och utvägar, som åstadkomma mycken
villervalla och störa lugnet både i kyrkan och staten». Om dem
yttrades af en annan motståndare till förslaget (d:r Nensén), att
de. »nästan alltid oroliga, å ena sidan sökt väcka split och
oenighet inom den härskande församlingen och å den andra genom
tilltagsenhet och hvarjehanda konstgrepp bjudit till att göra
proselyter och andra inkräktningar på den rådande religionens bekostnad».
Han anförde, huru de i hufvudstaden på flera sätt bröto mot
reli-gionsstadgarna. Vidare yttrades farhågor för att fritänkeriet och
lättsinnet skulle i den föreslagna friheten finna ett medel att
sprida sig »till kväljande af all religion och gudsfruktan». Hvad
beträffar den inflyttning af främlingar, om hvilken
förslags-ställarne gjorde sig förhoppning, vore det snarare att förutse,
»det hela vinsten torde komma att bestå af några fattiga och
uslingar, hvaraf landet förut intet har någon brist». Enligt en
talares mening (bisk. Celsius) gjorde vårt lands läge, hårda
klimat m. m., att man knappast kunde vänta, att några främlingar
skulle nedsätta sig här »om ej några desertörer eller kasserade
jesuiter, som om beskydd kunna vara förlägne». Slutligen
betonades, att förslaget stod i strid mot regeringsform, gällande
religionsstadgar samt prästerskapets privilegier1). Såsom det
var att vänta, kunde motståndarne till förslaget ej afliålla sig
från att rikta sina skarpa anmärkningar mot de medlemmar af
ståndet, som påyrkat religionsfrihet. Så uttalades förundran
där-öfver, att »en dylik fråga mot författningarna och gången ed
kunnat af någon inom dessa murar och högv. ståndet väckas
och yrkas» 2).

Diskussionen i prästeståndet afbröts helt plötsligt, ehuru
flera bland vännerna af religionsfriheten — Chydenius,
öfver-hofpredikanten v. Troil, domprosten Fant — begärt
ordet, alldenstund en till de båda andra ofrälse stånden afsänd

’) Denna invändning, att förslaget stved emot prästerskapets privil..
gjordes äfven af medlemmar af adeln — en invändning, om hvilken en samtida
författare yttrar, att han ej kunde förstå den; »ty jag har svårt att begripa,
huru vissa människor i samhället kunna vinna privilegium å de andras rätt
att tro och dyrka det högre väsendet». Lars v. Engeström, Minnen o.
anteckningar. utg. af E. Tegnér, I s. 20. -) Bisk. Lütkemans anförande. Om

honom säger Chydenius i sin själf biografi, att han »utöste bitterhet mot
auk-torn ■ till förslaget. Se E. Gr. Palmen, auf. arb. s. 434.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free