- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
144

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kända för svek och list uti deras göromål». Åtminstone borde
de, om de skulle få åtnjuta denna förmån, innan de finge börja
någon rörelse, »deponera 1,000 rdr i banken, som böra hemfalla
riket, då de vilja hän fara». Vidare påpekades, att stadgandet
i rnissg. balk. kap. I § 3, som bestämmer landsförvisning och
arflöshet för den, som affaller från lutherska läran, fortfarande
borde gälla, samt att ingen främmande trosbekännare borde få
utöfva riksdagsmannakall. Adelns protokollsutdrag bifölls med
dessa båda senare tillägg, hvaremot frågan om judarna ej
upptogs i den slutliga propositionen, utan lät man sig nöja med
hvad i afseende på dem redan var föreslaget af adeln.

Ärendet förekom i bondeståndet samma dag, som det var
före i präste- och borgarstånden, och afgjordes där, förr än detta
senare fattat beslut, så att en deputation, anförd af Nils
Svensson, under i borgarståndet ännu pågående diskussion infann
sig därstädes och meddelade, att allmogen redan afgjort saken.
Samma deputation delgaf äfven prästeståndet det fattade
beslutet. 1 bondeståndet hade man väntat sig motstånd mot
förslaget. Vi äro ej i tillfälle att ur protokollet meddela något om
förhandlingarna i detta stånd, enär något fullständigt sådant för
denna riksdag ej finnes i riksarkivetJ). Den förut anförda
samtida författaren2) berättar, att Schröderheim3) på konungens
befallning talat vid den nyssnämnde Nils Svensson från Göinge
härad om möjligheten att genomdrifva frågan i hans stånd, där
man fruktade mycken motsägelse. Nils Svensson försäkrade
emellertid, att förslaget enhälligt skulle antagas. Han kände
sitt stånd och visste, hur han skulle taga det. När förslaget
var uppläst hördes en röst långt borta bakom alla andra: »Gud
bevare oss! Det kunna vi aldrig bevilja, ty då blir landet
upp-fyl.ldt af skojare och tattare och sådant pack, som gör allmogens
största plåga». Det var Nils Svensson, som för att synas ödmjuk
och därigenom vinna mer inflytande på sitt stånd plägade intaga
plats längst bakom. Han fick genast hela ståndet på sin sida.
Men då sorlet i salen saktat sig, yttrade Schröderheim: »Långt
ifrån att gynna tattare och sådana vill konungen taga kraftiga
mått och steg emot deras kringstrykande. I denna framställ- *)

*) Ett bancl. som bär titel »1778 års riksdagshandlingar», börjar med
bondeståndets protokoll, livilket dock ej sträcker sig längre än till d. 28 Dec.
1778. 2) Lars v. Engeström, anf. arb., I s. 19. 3) Den bekante gunstlingen
hos Gustaf III Elis Schröderheim var vid denna riksdag bondeståndets sekr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free