- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
145

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ning är ej fråga om dem». — Kan herrn lofva oss», sade Nils
Svensson, »att den ej skaffar oss tattare på halsen?»
Schröderheim försäkrade det. och den myndige bonden förklarade
sig på det villkoret villig att gifva sitt samtycke, och alla hans
ståndsbröder instämde med honom, glada att hafva nndsluppit,
hvad de mest fruktade. » På sådant sätt», tillägger den citerade
författaren, »visste den listige Nils Svensson afvända sina
med-bröders uppmärksamhet från lutherska lärans intresse, hvilket
de säkerligen vid kallare blod trott sig böra försvara».

Allt nog, förslaget bifölls. I det protokollsutdrag, hvari
genom bondeståndet delgaf medständerna sitt beslut, förklarade
det, att det »hvarken kunnat glömma de ansenliga
penningsummor några förmögna utländingar, ehuru af en annan
religion, i riket indragit, ej heller huru inom kort tid de i riket
inflyttade valloner med nationen blifvit införlifvade och uti sina
efterkommande gifvit Sverige nyttiga och välsinnade
inbyggare», hvarföre ståndet höll före, att religionsfriheten skulle vara
samhället till betydande gagn. De farhågor det förut hyst hade
ock försvunnit, då det »sett katoliker, reformerte och greker
utan vår religions intrång offentligen anställa sina
religions-öfningar i rikets liufvudstad, där den mest lättsinta hop från
alla orter onekligen sammanstöter». Ståndet biföll därför
förslaget med de inskränkningar, som gjorts i adelns
protokolls-utdrag. Dessutom gjordes ytterligare några förbehåll. Bland
annat begärdes, att »alla landstrykare eller s. k. skojare, af hvad
namn - de vara må», måtte förhindras att inkomma i landet och
att de mot dem förut utgångna förbuden skulle med all
stränghet handhafvas. Öfver sådana lösa personer, hvilka synas hafva
utgjort en verklig landsplåga för allmogen, besvärade sig
bondeståndet vid samma riksdag i en särskild skrifvelse till k. m:t.
Det anhöll om förbud för dem att draga omkring på
landsbygden. Det har, heter det i skrifvelsen därom, åtskilliga personer
strukit omkring, »uppfört komedier, visat björnar och markattor,
som dansat, med flera utländska kreatur, öfvat taskspeleri och
flera onyttiga gycklerier». Desse locka icke allenast på själfva
stället penningar af barn och tjänstefolk och uppehålla dem
med ett onyttigt samt ofta emot goda seder stridande
tidsför-drif, utan föröfva äfven under sina resor åtskilliga
oordentlig-lieter och bedrägerier, undervisa ungdomen i allehanda
dårskaper och laster samt öka antalet af dem, som till allmänhetens

10

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:16:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lhrelig/0158.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free