- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
146

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tunga fordra skjuts». Skrifvelsen föranledde emellertid, trots
Schröderheims löfte, ej några åtgärder från regeringens sida,
utan lades till handlingarna, »emedan författningarna härom äro
tillräckliga» 1).

Sedan frågan om religionsfrihet redan var afgjord och
förslaget af tre stånd bifallet, ingaf biskop Celsius i sitt stånd
förslag till ett protokollsutdrag, innehållande en protest »enligt
ståndets därom hysande tankar» mot det fattade beslutet. Det
bifölls och skulle icke blott kommuniceras medständerna, utan
ock genom tryck bringas till allmänhetens kännedom. Häri
voro hufvudsakligen de skäl mot religionsfrihet upptagna, som
redan under diskussionen i ståndet blifvit framställda2). Det
upplästes i borgar- och bondestånden d. 23 Jan. och lades utan
vidare »ad acta». Hos adeln föranledde det däremot ett svar,
»hvaruti några skäl och grunder anföras, hvarför ridderskapet
och adeln ej kan vara af lika tankar med prästeståndet i dess
afgifna protokollsutdrag angående religionsfriheten» a). - För att
åtminstone göra den beslutade religionsfriheten så oskadlig som
möjligt anmodade prästeståndet ärkebiskopen att hos k. m:t anhålla,
att »inga s. k. sekter såsom socinianer och herrnhutare m. fl.
därunder må förstås, inlåtas och i riket skyddas, samt att
lagarna om alfall från vår rena lutherska lära varda i deras helgd
bibehållna». Den senare delen af ståndets begäran iakttogs, i
öfverensstånimelse med hvad borgarståndet redan föreslagit, i
förordningen, hvaremot den förra delen däraf ej beaktades.

Den 24 Jan. öfverlämnades till k. m:t ständernas skrifvelse
angående religionsfriheten. Däri upptogos de »inskränkningar
och förbehåll, som både grundlagarna och en rådig eftertanke och
försiktighet synas kräfva». Dessa äro de samma, som adeln
föreslagit, jämte de af borgarståndet tillagda. Däremot
förbigås, hvad bondeståndet särskildt förbehållit. — Utan tvifvel
hade frågan blifvit väckt med konungens goda minne 4). Gustaf
III var också genast färdig med sitt personligen författade bi-

b Bondest:s skrifv. finnes i ett band »Riksdagshandlingar 1778, 79».
’-) Pr. st:s prot. utdr. d. 17 Jan. finnes bland stånd:s extr. prot. o. betänk, i
ett band »1778 års riksdagshandlingar». — De vid denna tid för och emot
religionsfrihet tryckta skrifterna finnas anförda, jämte korta recensioner, hos
Ch. W. Lüdeke, Allgem. Schwedisches Gelehrsamkeits-Archiv, IV s. 18 ff.
ö) Pr. st:s prot. d. 23 Jan. 4) Ramel skall enl. Fersen hafva varit
framskickad af konungen, se Odhner, anf. arb.. I s. 573, not. 3.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:17:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free