- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
148

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

kunna vi redan från denna dag räkna religionsfrihetens
införande i vårt land för främmande trosbekännare, ehuru den
därigenom medgifna friheten närmare reglerades först genom
de 1781 och 1782 utfärdade förordningarna. Så uppfattades
saken också af liufvudstadens prästerskap. Stockholms
konsistorium beslöt nämligen några månader efter riksdagens slut,
och innan någon förordning promulgerats, att tills vidare ej
låta af predikstolarna uppläsa den vanliga religionsstadgan »i
anseende till de redan härvid skedda förändringar»1). Samma år,
1779, upprättades också tvenne katolska kyrkor inom det
dåvarande svenska väldet, den ena i Stockholm, afsedd särskildt
för de katolska fabriksarbetarne i hufvudstaden, den andra i
Stralsund, dels för de soldater af denna bekännelse, som där
funnos, och dels för främlingar, som uppehöllo sig i staden2).

Det närmare ordnandet af religionsfriheten skedde genom
kungörelse af den 24 Jan. 17813). I denna tillförsäkrades »dem
af främmande religioner», som nedsatt sig eller komme att
nedsätta sig i landet, att under en fri och otvungen religionsöfning
få åtnjuta en fullkomlig samvetsfrihet samt att vara inneslutna
uti kungl. hägn och beskydd. De skulle sålunda åtnjuta alla
medborgerliga fri- och rättigheter, dock ej få nyttjas i rikets
ämbeten och tjänster eller kunna väljas till riksdagsmän. De ägde
rätt att bygga kyrkor och förse dessa med klockor och
särskilda begrafuingsplatser samt begagna sig af egna präster.
Vid äktenskap mellan kontrahenter af samma bekännelse fick
vigseln förrättas och barnen döpas af främmande präster och
med hos dem vanliga ceremonier, hvarjämte barnen fingo
uppfostras i föräldrarnes lära. Afven kyrkotagningar och
begraf-ningar kunde bestridas af deras präster. De af ständerna
föreslagna och af k. m:t redan gillade inskränkningarna fastställdes
samt förklarades närmare, hvarjämte några ytterligare
bestämmelser, förutom hvad k. m:t redan fastställt i afseencle på
tryckfriheten, tillädes. Sålunda stadgades böter för den af
främmande bekännelse, som »talar förklenligt om vår trosbekännelse,
vår gudstjänst, våra kyrkoförfattningar, ceremonier och läro- *)

*) Ivons. prot. d. 15 Juni 1779. d) Se Paul Morettis förut omnämnda
»memoire» Enl. uppg. i samma händl. skall antalet katol. i liufvudstaden
denna tid uppgått till »minst 1,000» pers. ß) »K. m:ts nåd. kung. ang.
några omständigheter rörande den religionsfrihet, som "beviljad är i anl. af
7 g uti Sveriges rikes beslut, gjordt, samtyckt och förafslutadt ■ på riksd. 1779.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free