Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Att anledningen till det hårda förfarandet med judarna
var det nämnda, framgår tydligt såväl af nyssnämnda k. m:ts
bref till öfverståthållaren som af ett par k. resolutioner under
de närmast följande ’åren med anledning af besvär dels från
prästeståndets, dels från allmogens sida, i hvilka resolutioner
judarna få göra sällskap med »landstrykare, tråddragare och
häktmakare». Det heter nämligen, att de nämnda
kategorierna af misstänkt folk, »som fara omkring landet», skola
»fasttagas och till kronans arbete brukas» 1). — Ar 1741 påbjudes,
att utrikes ifrån inkommande löst folk, som ej idkar någon
loflig handtering, hädanefter icke skall tålas i landet. Till dem,
som på grund däraf vid gränsorterna, eller hvar helst de
ertappas, skola förvisas, räknas »alla judar, savojarder, lindansare,
komedianter m. fl. gycklare, hvad namn de hafva må, tattare
zigenare, som med hvarjehanda ogudaktigheter, spådomar, lögn
samt tjufveri tillfoga menige man stort besvär och olägenhet» 2).
När vederbörande hade att vänta någon fördel af judars
bosättning i landet, visade man dem däremot större
tillmötesgående. Ar 1745 framställde ett par köpmän hos regeringen
förslag * att »till den allmänna roulancens upphjälpande» låta
några rika portugisiska judefamiljer nedsätta sig i Göteborg,
hvilka skulle föra in i landet ett kapital af 20 å 30 millioner.
Bland annat skulle de sätta i stånd »det för riket så högst
nödiga och indräktiga sillfiskeriet . Förslaget var allt för
lockande. K. m:t förklarade, att i betraktande af de förmåner,
som härigenom skulle tillskyndas landet, finge berörda familjer
slå sig ned i nämnda stad eller annorstädes och åtnjuta det
skydd och de förmåner, af hvilka alla trogna undersåtar hade
att hugna sig. K. m:t förklarade vidare, att han vid
nästinstun-dande riksdag ville hos riksens ständer hemställa om tillstånd
för de ifrågavarande mosaiska trosbekännarne att bygga
synagoga och underhålla egen lärare. Därvid tillädes dock
uttryckligen, att härunder ej inbegrepos några »lösa och kringlöpande
judar», hvilka »hädanefter som hittills alldeles utur riket blifva
utestängda» 3).
’j K. m:ts res. pä prästerskapets besvär d. 22 Okt. 172Ü, d:o d:o på
allmogens besvär d. 1 Aug. 1727 (Stiernmans ekonomiska o. politiska förordn).
-) K. förordn. d. 1 Okt. 1741 (Sv. eccl. handl. XI n:o 20). :l) K. m:ts res.
d. 27 Juni 1745 på köpmännen Arvidssons hemställ., utr. riksreg. — Något
ådant förslag från reg:s sida hördes ej af vid 1748, 47 års riksd. Därem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
