- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
153

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Judar, som inkommo i landet, blefvo ofta enligt
kyrkolagens föreskrift undervisade i den kristna läran ocli genom
dopet upptagna i kyrkan. Därom vittna Stockholms konsistorii
protokoll liksom äfven en i riksarkivet befintlig diger bunt
»suppliker af judar och omvända judar?. Dessa böneskrifter
från en äldre tid tyda på att supplikanternas omvändelse ofta
mindre liaft sin grund i verklig öfvertygelse än i deras afsikt
att komma i åtnjutande af en eller annan förmån. Så begäres
ofta understöd af de för de konverterades räkning afsatta
medlen. Äfven kvarjelianda andra förmåner begäras och beviljas
vanligen. År 1708 begärde ett par omvända judar att till sitt
underhåll få upptaga kollekt i samtliga kyrkor i Stockholm,
hvilket också medgafs dem. En annan anhöll 1704 om
tillstånd »att hålla ett litet krögeri utan någon skatts och skulds
afgifvande», hvilket regeringen dock ej ansåg sig kunna bifalla.
Vidare önskar en f. d. jude »meine erlernte Zahnkunst allhier
zu praktizieren» o. s. v.

Men om också förbudet mot judars fria vistande i landet
fortfarande ägde gällande kraft, lät man dem vanligen ostördt
hållas, hvarför också deras antal i landet ej torde hafva varit så
obetydligt. Äfven tillätos de, åtminstone på senare tider, att
utöfva sitt näringsfång, så att de i sina suppliker kunde
åberopa de förmåner i den vägen, som deras öfriga religionsbröder
åtnjöto 1J. I Finland blef det dem uttryckligen medgifvet att
nedsätta sig och utöfva hvar och en sitt yrke till städernas
i landet upphjälpande och tillväxt. Liknande rättigheter erhöllo
de också i Pommern 1777 2).

År 1782 utkom det af k. m:t utlofvade
handelsreglemen-tet för judarna i Sverige3). Enligt detta skulle samma
inskränkningar och villkor gälla dem, som förut voro bestämda för öfriga
främmande trosbekännare. Sålunda skulle de ej hafva tillträde
till statens ämbeten och tjänster, ej äga riksdagsmannarätt,
ej hafva tillstånd att inrätta offentliga skolor. Vidare fingo de
ej genom vid deras gudstjänst öfiiga ceremonier gifva anledning

framlade major H. Wrede ett forslag till fri rel. öfn. »för alla religioner»,
hvilket dock kväfdes i dess linda. Pr. st:s prot. d. 18 Okt. 1740. ’) So t. ex.
G-ambert Hirsch’s begäran 1777. bl. iörenämnda suppliker. -) Rådsprot. i utr.
ärend. d. 10 o. 12 Sept 1777. 3) »Kommerskolkii reglemente for dem af

judiska nationen, som vilja hit i 3’ikct inflytta och sig här nedsätta? d. 27
klaj 1782, årstrycket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free