- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
155

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Religiösa rörelser under 1700-talet

1. Pietismen.

Vi hafvä bevittnat, huru prästerskapet med öfvertygelsens
värme under den af oss behandlade perioden sökte värna den
kyrkliga enheten gent emot främmande trosbekännare, såväl
katoliker som reformerte. Samma nit för lärans enhet och
renhet ådagalade det också i strid mot de rörelser af subjektiv
art inom den lutherska kyrkan själf, som under 1700-talet, den
ena efter den andra, syntes utgöra en fara för denna enhet.
Det är till dessa vi i det följande ämna öfvergå. Närmast
hafva vi att taga pietismen i betraktande såsom den första och
äfven den betydelsefullaste af dessa rörelser.

Väckt till lif genom Filip Jakob Spener och hans
verksamhet, betonade pietismen det etiska momentet i
kristendomen, under det att den motsatta anderiktningen, ortodoxien,
var ensidigt dogmatisk. Spener och hans vänner sökte
nämligen genom en enkel utläggning af bibelordet och en
lättfattlig, till hjärta mer än förstånd talande predikan framställa de
kristna hufvudsanningarna på ett sådant sätt, att de lingo utöfva
sin omskapande kraft på åhörarne, och yrkade därvid först och
främst på en sann hjärtats helgelse. Han skilde sig sålunda
från ortodoxiens förkämpar, som ansågo det angelägnast att
inskärpa bekännelseskrifternas af åhörarne ofta oförstådda läror,
och som läto sig nöja med, att desse iakttogo kyrklig sed och
sålunda deltogo i den offentliga gudstjänsten i kyrkorna och ej
försummade flitigt bruk af nattvarden. Lika aigjordt bröt
pietismen med det häfdvunna predikosättet bland de ortodoxa
teologerna, som för sitt ändamål läto sina predikningar blifva
läro-föredrag, hvarvid de ofta nog glömde att ösa ur bibeln och i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free