- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
159

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

159

gar ock af en skrifvelse från Karl XT till nämnde öfverkyrkoråd af
samma dat. som förordningen. Däri säges bland annat, att den
goda tanke, som konungen redan förut haft om Mayer, blifvit
ytterligare stärkt under dennes vistelse i Stockholm och hans
därunder ådagalagda nit för den sanna evangel. lärans försvar
och för bekämpande af alla skadliga villfarelser och af kätterier,
hvilket konungen förklarar sig hafva med nåd. välbehag
iakttagit. Han uppdrager därför åt Mayer omsorgen om läran och
kyrkodisciplinen i de tyska provinserna. I synnerhet som
allehanda svärmerier hotade att taga öfverhand därstädes, hade denne
att vaka öfver det utgångna ediktets noga efterlefvande i alla
punkter 1). — Hvad straffbestämmelserna i denna förordning
beträffar, är att märkå, att de redan förut funnits i den svenska
lagstiftningen, enär i kyrkolagens kap. 1 4? 2 samma straff
stadgas för motsvarande förseelser i afseende på landets religionä).

Det dröjde ej länge, förrän den nya rörelsen började
sprida sig till vårt land och särskildt i hufvudstaden. Här
uppehöll sig en mängd studenter, såväl tyska som svenska,
sysselsatta med barnundervisning, dels i privata hem, dels i af dem
öppnade skolor. Bland dem fnnnos äfven sådana, som under
sina studieår vistats vid tyska universitet och därstädes
fattat tycke för pietismen. Det var nog på många ställen inom
vårt land, som pietismen på denna väg vann utbredning, men
särskildt klagades däröfver i hufvudstaden. och då det var de
yttringar af densamma, som här förspordes, hvilka närmast gåfvo
anledning till den uppmärksamhet, som af vederbörande
ägnades pietismen och som gaf sig uttryck i de vidtagna
lagstiftningsåtgärderna, är det för vårt ändamål tillräckligt att något
lära känna den spenerska rörelsens första uppträdande i
Stockholm 3).

Första gången pietismen tilldrog sig uppmärksamhet från
Stockholms konsistorii sida var i början af förra seklet. Den

1) Detta bref. som fullt tydligt visar, att 1094 års cdikt mod rätta bör
anses såsom ett vork af TVT, linnes i Greifswalds universitetsbibl. bl. mss pomm.
n:o 11 G, Papier in Fol. – ,Tämf. ook konungens respass för M. af d. G Okt.
1G94, riksre". 2) Vi hafva redan omnämnt, att tilj och medlifsstraffvar
stad-gadt för liknande brott i 1663 års religionsplakat, se s. 2. :l) Till grund

för vår framställning häraf ligger, där ej andra källor äro anförda, .1. A.
Lindgrens arbete, Bidrag till den svenska pietismens historia. I. Pietismen
i Stockholm 1702—1721.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0172.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free