- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
163

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»som ingenting oss mera är om hjärtat, än att Guds ord i våra
rike uti dess renhet må bibehållas och att tillfälle till skadlige
biläror dem betages. hvilka af nyfikenhet eller oförställd snart
äro sådana att vedertaga», anbefallt Mayer att gifva
ärkebiskopen tillkänna, livad han ansåg kunna bidraga till detta
ändamåls vinnande. Benzelius hade därföre att inlåta sig i en
förtrolig korrespondens med Mayer om det sätt, hvarpå man bäst
kunde förekomma detta svärmeri. I sin skrifvelse förklarar
konungen dessutom, att han funnit för godt att förordna, att
ej någon studerande vid akademierna meddelas testimonium
vitae, innan han blifvit förhörd och befunnen fast och grundad
uti dess kristendom och trosbekännelse», vidare att de, som
ärnade besöka främmande orter, borde »åtvarnas att hålla sig
ifrån de universitet, hvarest dessa svärmerier som mest gå i
svang, så framt de ej efter våra religionsplakater vilja blifva
ansedde och straffade». Vid återkomsten skulle de ställas till
förhör, hvarest de uppehållit sig. För öfrigt borde noga tillses,
»hvad för personer till läroståndet vid skolor och akademier så
väl som vid församlingarna blifva antagna och brukade J).
Konungens skrifvelse delgaf ärkebiskopen Stockholms såväl som
öfriga konsistorier 2).

Uppmärksamhet ägnades särskildt de tyska studenter, som
uppehöllo sig i hufvudstaden, sysselsatta med lärareverksamhet.
Desse betraktades med så mycket mera misstänksamma blickar,
som de vid sidan af sitt lärarkall understundom uppträdde som
predikanter. Slottskansliet anbefallde därför å
öfverståthållare-ämbetets vägnar Stockholms konstoriiun att »liafva noga
uppsikt och inkvisition med de hit till staden ankommande
främmande studenter, däribland kanske ock kunna finnas några
gnostici, som ge sig ut för lärdt folk att för språkets skull
informera barn här i staden och därpå, när de blifva bekanta, så
låta de sig ock höra af predikstolarna, hafvandes härigenom
duplici modo tillfälle att utså sitt frö, först hos barnen och
folket hemma i husen och sedan publice i kyrkorna». Därjämte
borde konsistorium äfven gifva akt på den svenska studerande
ungdomen, »som reser ut till främmande akademier att studera,
kommandes där i umgänge med främmande studenter, på det

J) Konungens skrifv. är af Ravitz d. ’27 April 1705, finnes i afskr. bl.
acta ponim.j n:o 192. -) Se Stockh. kons. akt. 1 i05, n:o ‘29; Cawallin. anf,

arb.. T s. 128: Lemko. Visby stifts herdaminne s. 4G.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free