- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
171

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

batnacl och k. m:t stort, missnöje» 1). Vi se här, huru Svedberg
bedömde sin tid. Hade hans ord vunnit mera genklang hos
hans ämbetsbröder, sa hade man helt säkert i nä tron mån
und-gått de kort därefter började stridigheterna, hvilka Svedberg
redan nu med siarblick förutsåg. Att Svedberg ej var någon
vän af 170(1 års edikt, framgår af en berättelse i hans
lefhadsbe-skrifning ä).

Afven på andra håll viinno åtgärderna mot pietisterna ej
odeladt bifall. Den berättelse, som efter publicerandet af
Lusuc-ediktet från Upsala konsistorium insändes till rådet, rörande
pietismen i stiftet, vägrade »några af theologis» att underskrifva.
Anledningen var tvifvelsutan, såsom tyckes framgå af ett
ärkebiskop Benzelii jämte denna berättelse afsändt bref till senaten,
att de ej voro rätt tillfredsställda med de i mångas ögon
förhastade åtgärderna. Han skrifver: »Orsakerna (till denna väg-

ran) måge de själfva anföra. Men om de vilja förebära, att
detta ärendet och hela pietistiska svärmeriet är af intet värde,
det kunna med stillatigande förbigås eller tillåta en anständig
konciliation och mäklande, vill jag i sådant deras omdöme ingen
del hafva» 3 * *).

Afven utomlands väckte de svenska edikten uppseende
och funno där naturligtvis vedersakare bland ortodoxiens
motståndare. Ungefär vid samma tid, som den sistnämnda
förordningen på Mayers inspiration utkom, lät denne af trycket
ut-gifva en skrift, kallad Kurtze Bericht von Pietisten, hvari han
på ett hänsynslöst sätt angrep sina pietistiska motståndare.
Såsom exempel på det språk, han däri tillåter sig, torde böra
nämnas, att han lofvar att i sin skrift angifva »de gröfsta
pietistiska satanslärorna, på det att hvarje svensk, som älskar Gud
och sin själs salighet, ej må låta något yttre sken eller
oförskämda lögner hos dessa bedrägliga människor blända sig eller
låta den sig till en ljusets ängel förställande satan förföra sig».

b S:s ställning till pietismen och hans omdöme om Mayer framgår al’
följande citat ur ett bref från honom 1694: »Jag är mycket pä deras sida,
som vilja befrämja den sanna kristendomen, som icke allenast i orden, utan

i själfva gärningen består, ehuruväl medlet och sättet att don upprätta och

befrämja kan hos en och annan intet vara sa riktigt. Men Mayer är mig

intet bekant utan af skrifter och rykte, som intet är alldeles godt». lottie,

anf. arb., I s. 190 not. * i 2) Anföred hos Tottie, auf. arb., II s. 32. 8) 8e

B:ii bref af d. 18 Juli 170G, Ups. kons. skrifv. t. k. m:t.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:16:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lhrelig/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free