- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
173

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den ännu segrande svenske konungen ock lians
åtgöranden kunde ej ostraffadt klandras på det oförsynta sätt, som
liar skedde. Pa svenske amkassadörens ock svenske ministerns
i Berlin allvarsamma föreställningar klef Dippel för sin skrift
insatt i fängsligt förvar, kvarifrån kan dock mot en ansenlig
borgen af en af sina gynnare frigafs. Då sedermera på grund
af de svenska sändebudens yrkande befallning gafs, att kan
ånyo skulle inmanas i käkte, kade kan redan genom flykten
lninnit rädda sig, kvarför lian förgäfves efterspanades, lians
skrift skulle emellertid af bödeln brännas, boktryckaren klef dömd
till böter, ock den för konom iklädda borgen måste utbetalas b.

En tid bortåt kördes ej några nya klagomål öfver
pietistiskt svärmeri i lmfvudstaden. Yi erinra oss, att stadens
konsistorium i sin berättelse till senaten i Dec. 1705
tillkänna-gifvit, att man ej förmärkt, att några sammankomster vidare
höllos. Ock med anledning af det bref2), som ärkebiskopen
tillställde konsistorium angående de tvenne k. förordningnrna af
27 April 1705 och 7 Juni följ. år, resolverade konsistorium, att
svar skulle afgå med omförmälande, att »det är alldeles tyst
med detta oväsendet» 3).

Emellertid inleddes i Pernau i Lifland en rättegång mot
en för pietism anklagad teol. prof. därstädes Joh. Folcher4).
Hans sak. som drogs inför prästerskapet vid 1710 års riksmöte,
gjorde, att pietismen blef föremål för öfverläggning i ståndet.
Därvid inlämnade en af den anklagades vedersakare, utn. teol.
prof. i Åbo Ingemund Bröms, förut Folckers ämbetsbroder i
Pernau, till sitt stånd en skrift mot novatores eller de s. k.
pietister ock deras farliga ock skadliga läror» d). Det vid
samma riksdag församlade prästerskapet hembar på ordföran-

och förkättringslusta (Ketzermacherei), men allra minst i don sanna
kristendomens pröfning, kunskap och fortplantande». Den föreslagno berömmes
däremot, emedan han ej låter sig förledas af en sadan »villo-och stridsanda».
Skrifv. af d. 26 Maj 1707 hl. acta pomm. n:o 192. ’) K. Henning: De religiösa
rörelserna i Sverige och Finland efter 1730, ss. o, 6. -) At d. 31 .luli liOO.

3) Kons. prot. d. 8 Aug. 1706. •*) Härom so Lindgren, anf. arh. s. 91 il. “) Upp-

lästos i pr. st. d. 6 Juni 1710, se prot. d. d.; finnes bl. sv. eccl. handl. VII, n:o 73.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free