- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
174

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

clens, biskop Spegels, förslag senaten sin tacksägelse för hvad
den åtgjort till pietismens bekämpande, hvarvid den gifvit prof
på »ett kristligt bekymmer om vår rätta evangeliska religion,
så att densamma måtte ifrån deras villfarelser, hvilka genom
skrymteri tala lögn, befrias och efter Guds hel. ords sanning
ren och oförfalskad hos oss behållas, till hvilken ända allt, livad k.
m:t af en gudelig omsorg hafver stadgat, blifver stadigt af Ed.
gr. Exc. med största allvar fullgjordt, alla kätterska meningar
strängeligen förbjudna samt alla misstänkta böcker och
skrifter, hvilka sådana innehålla, i all möjlig måtto utestängda».
Prästerskapet uttalar slutligen den förhoppningen, att det ej
skall tillåtas, att någon befordras till läroämbetet, förr än han
af sina förmän blifvit till sin renlärighet tillbörligen pröfvad 1).

Det dröjde emellertid ej så länge, förrän det åter
förspordes, att hemliga konventiklar i hufvudstaden höllos. En
deputation, som 1710 varit tillsatt och fått i uppdrag att
inkomma med utlåtande i Polchers sak, lät detta åtföljas af ett
»förslag till pietisteriets dämpande». Bland annat förordas häri
tillsättande af en actor causse, som å konsistorii vägnar skulle
äga att tillse, att förordningen mot pietisterna efterlefdes. I
synnerhet, heter det, är detta af nöden här i Stockholm, där
det berättas, att många begagna en stor frihet i tal och
diskurser till andras förargelse, kanske ock hålla hemliga conventicula.
— Den ’•förut nämnde Wolker hade redan sedan långt, tillbaka
efter aftonsångsgudstjänstema om söndagarna plägat samla sitt
husfolk till förhör och undervisning: ännu förspordes väl ej, att
sådana sammankomster besöktes af främmande personer. Först
1712 sker anmälan härom. Bland deltagarne märkas förutom
den nämnde Wolker en myntmästare Carelberg och en assessor
Dybeck er.

En mag. Elias Amerin, som tillfälligtvis blifvit vittne till
en hos Carelberg annandag pingst d. å. hållen sammankomst,
uppkallades i konsistorium, där han afgaf först en muntlig,
sedermera skriftlig berättelse om förloppet därvid. Då Amerins
skrif-velse i slutet af Sept. d. å. upplästes i konsistorium, tillsporde
preses sina ämbetsbröder, huru denna sak skulle kunna »på ett
kristligt och försiktigt sätt» behandlas. För egen del ansåg
han tillräckligt, att pastorerna hvar och en i sin församling noga
–––<––-

‘) Prästerskaps tacksägelseskrift, bl. sv. eccl. handl. VII. n:o 80.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0187.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free