- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
177

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

komster. Han svarade undvikande, att då lian ej vetat, i livad
ärende lian blifvit uppkallad, hade lian ej kunnat preparera sig
pa denna materian , men förklarade dock, att han i sin
predikan afsett det »pietisteriet, som några personer här i staden
skola vara tillgifna», och att han i densamma hade velat
»förlägga deras satser med skriftens dictis classieis-. Kan
begärde, att rådet måtte efterfråga dessa konventiklar.
Ytterligare tillspord, om han åsyftat någon viss person, förklarade han,
att han hellre önskade privatim redogöra därför än nu inför
sittande råd, men tilläde, att några år bortåt
sammankomster hållits hos Carelberg, och omnämnde därvid den
annandag pingst K hållna, vid hvilken Amerin varit närvarande.
Sedan Humble redogjort för hvad som därvid tilldragit sig, fick
han afträda, hvarpå rådet efter öfverläggning beslöt att genäst
sända slottsfogden och advokatfiskalen att försegla de misstänktes
AVolkers, Carelbergs och Lybeckers skrifter och papper
och förbjudna böcker. Rådet handlade här tydligen under
trycket af de k. edikten. Man ansåg väl det beslutade
tillvägagångssättet vara »ett strängt procedere» (Horn) -), men för att
fria sig från ansvar och i enlighet med konungens allvarliga
påbud måste -man låta det ske. — Slottsfogden och advokatfiskalen
fullgjorde genast3) sitt uppdrag och funno hos de misstänkte
»en hop pietistböcker» samt ett manuskript, behandlande
det andliga prästerskapet och kvinnans rätt att lära i
församlingen. Vidare eftersändes konsistorienotarien, hvilken samma
dag infann sig med de protokoll, som hållits vid de med
pie-tisterna anställda förhören.

Vid följande sammanträden i senaten fördes vidlyftiga
öfver-läggningar i denna fråga. Sedan saken en gång kommit före,
ansåg rådet tydligen som sin skyldighet att taga i tu därmed
på fullaste allvar. Härtill bidrog nog, att man hade i friskt
minne det skarpa bref, konungen tillställt sitt råd d. 11 Ang.

M Står i prot. annandag jul: detta måste vara felskrifning. Tydligen
åsyftas den förut omnämnda sammankomsten. -) Pä. liknande sått yttrade
sig G-yllenstjerna: »Denna proceduren är fuller violent». ’ Lj: -efter några
dagar», som Lindgren (s. 51) uppger. Rådet var nämligen af den meningen,
att »skall man försäkra sig om något, sa skall det ske före middagen j eljest
få de det veta (Horn). Möjligen syftar H. därmed på att de, hvilka saken
gällde, genom kanslirådet Sclimedeman kunde fa en vink om livad som vai
å färde, Denne tyckes nämligen liafva varit pietismen tillgifven. (Jämf.
Lindgren, s. 62 not 1).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0190.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free