- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
184

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

des förekom till slutligt afgörande. I afseende åter på de
anklagades bestraffning visade sig äfven nu, att rådet ej var för
strängare åtgärder. Det anslöt sig enhälligt till Tessins
mening, att »hvad som i detta mål redan passerat kunde gås förbi,
och att därpå ej något talas», livaremot om de angifna eller
andra hädanefter beträddes med någon förseelse, skulle de
därför enligt lag straffas. Dessutom skulle, hvad dessa personer
redan felat, stå dem öppet, i händelse de framdeles gåfve anledning
till något klagomål. Beslutet skulle underställas k. m:t1).

I det svar, som d. 8 Dec. 1714 afgick å kommissionens
betänkande, erinrades först om. huru en sådan åtvarning, som
föreslagits, redan blifvit på vanligt sätt publicerad, hvarjämte
den genom trycket blifvit allmänt bekantgjord. Kommissionen
uppmanades att inkomma mecl det föreslagna memorialet på
otjänliga ordasätt, om hvars publicerande rådet ville draga
försorg. Likaledes uppdrogs åt kommitterade att ombesörja en
förteckning på skadliga böcker, på det att förbud skulle kunna
utfärdas om deras införande och försäljande3). Slutligen
meddelades, att öfverståthållaren blifvit anmodad att uppsända cle
hos pietisterna beslagtagna böckerna till k. kansliet att där
förvaras. Hvad de anklagades bestraffning åter beträffar,
meddelades endast, att rådet hemställt till konungen, huruvida nämnde
personer, »som skyllas sig mot k. m:ts utfärdade plakater och
förordningar hafva"förbrutit; skola vidare tilltalas, på det man
sedan må kunna skönja, huruvida de uti detta mål liaft något onät
uppsåt och därigenom gjort sig brottsliga eller ej» *).

Det ser häraf ut, som om rådet ej ville anse
sammankomsterna utan vidare straffvärda. Deras brottslighet vore beroende
på det uppsåt, deltagarna däri haft. Detta måste erkännas vara
en rätt liberal tolkning af förordningarna, särskildt i betraktande af
rådets egen nyligen utgångna åtvarning. — Samtidigt härmed
afgick till konungen en berättelse om de mått och steg, som
vidtagits mot pietisterna. Rådet underställer däri konungens
välbehag frågan om de anklagades bestraffning4). Med rådets
utslag angående de förhörda pietisterna var kommissionen emel-

’.) B-ådspr. d. 8 Dec. 1714. Källströms uppgift 1 Bidrag till den sv.
pietismens historia s. 4S, not, att rådets slutdom är af d. 3 Dec. 1713, är
sålunda oriktig. -) De kommiss. härmed gifva uppdrag tyckas aldrig blifvit
fullgjorda. -i Bådets skrifv. t. kommiss. finnes i den flera gånger nämnda
relationen ang. det piet. o väs. Skrifv. t. kon. finnes bl. aeta eccl., religion smål rör. piet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0197.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free