- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
187

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FORSLAGET OM EN STÄNJUG KOMMISSION.

I ST

där slika privata conventicula ocli hemliga sammankomster ej
allenast fördrifba sig själfva att anställa, utan ock hos andra
att bevista». Högste ombudsmannen hade därföre låtit
ytterligare och till ett ultimatum varna för anställande af dylika
sammankomster, hvarför ingen, eho han är, skall sig understa,
under hvad pretext det ock vara må, efter denna dag att
anställa eller bevista ofta nämnda privata och hemliga
sammankomster. så kärt honom är att undvika det straff, som slika
konungens förbuds brytare efter k. stadgarnas innehåll halva
att förvänta». Därjämte följer en uppmaning till husbönder och
matmödrar att »med sjungande, böner och Guds ords
betraktande tillsammans med barn och tjänstefolk förrätta sin andakt
i hemmen.

Men ingenting hjälpte. Sammankomsterna tyckas vid
denna tid hafva blifvit både talrikare och mera besökta» Den
tid af nöd och elände landet nu hade att genomgå gjorde
sinnena mera mottagliga för — hvilka fel pietismen än hade
den varmare kristendom den erbjöd. Det är märkligt att se,
hüru äfven Karl XII:s gunstling, grefve Piper, som varit
konungens förtrogne rådgifvare vid hans åtgärder mot pietismen,
under sin olyckas dagar under fångenskapen i Ryssland själf
fattades af den ande, som han förut bekämpat. Under denna tid
öfversatte han och lät öfversätta skrifter af Arndt och Francke.
Han hördes ock klaga öfver dem, som lockat honom till
förföljelser mot pietismen. Afven hans konung tyckes hafva
kommit på andra tankar, sedan han i rikt mått fått pröfva lyckans
obeständighet. Kyrkoherde Schröder berättar, att Karl XII
under ett af sina krigståg mot Norge yttrat sitt misshag däröfver,
att en präst i en predikan fjärde dag pingst i Torpum for ut mot
pietisterna, »tilläggandes dem tvärt emot deras skrifter, det de
aldrig försvarat eller lärt». Konungen förbjöd till och med
samme prästman att vidare predika för sig och sade rent ut, att
han »stod med lögn och drafvel» J). Det bör tilläggas, att
Schröder var fältpräst under nämnda tåg, hvadan vi ej hafva
anledning att tvifla på sanningsenligheten af hans berättelse. Det är
från samma sagesman, vi hafva underrättelsen om att grefve i)

i) Se Schröders Ett kristligt och på Guds ords riktiga gruud sig
grundande omdöme» om privata sammankomster, bif. Sicklakommissionens
prot. ss. 707 -737.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0200.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free