- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
188

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Piper ångrat sitt förra uppträdande mot pietisterna i följd af
det missbruk, som gjordes med de utkomna plakaten.

Den gamla trons försvarare bland prästerskapet tröttnade
dock icke å sin sida att motarbeta rörelsen. Särskildt sökte
de vid riksdagarna tillfälle därtill. Strax i början af 1719 års
riksdag erinrade ärkebiskopen om. huru den rätta läran både
inom och utom landet stode i fara. Han hade af trosförvanter
utomlands förnummit, »att de draga det förtroende till oss, att
vi skola kunna denna saken upphjälpa . Faran vore så mycket
större, som »skenheligheten öfverskyler, Gud bättre, denna tid
all ondska» 1). Yid ett senare sammanträde androg en annan
medlem af ståndet, huru det »för de enfaldiga prästers skull,
hvilka ej veta, hvaruti den pietistiska stridigheten består», vore
nyttigt, om en teol. professor ville åtaga sig att i en
disputation vederlägga, »allt hvad hos pietisterna noteras kan»,
hvar-efter arbetet med ärkebiskopens och den teologiska fakultetens
censur kunde utgifvas — Då drottningens försäkran vid
samma riksdag förelåg till behandling, önskade prästeståndet
att däri få inryckt uttryckligt förbud mot att bruka någon, som
vore besmittad af pietism i något statens ämbete. Af förut nämndt
skäl3) kunde prästeståndet emellertid ej fasthålla vid denna
fordran4). Äfven i sina privilegier, som voro föremål för
öfver-läggning denna riksdag, önskade prästerskapet ett tillägg mot
pietismen, innehållande ett förbud mot att under någon
förevändning anställa »hemliga, misstänkta sammankomster, som
en del svärmare af de s. k. pietister någon tid på en och annan
ort hållit, och hvarigenom icke allenast den rena ev. läran,
utan och de hel. sakramentens rätta bruk samt
predikoämbetets heder och värdighet kommer att förkränkas, föraktas och
vanvördas»3). Antagligen på grund af det motstånd, särskildt
från adelns sida, man fruktade mot alla ändringar i
privilegierna, tyckes det dock ej hafva fasthållit vid detta tillägg.

b Med anl. häraf androg lian vid samma tillfälle behofvet af en bättre
dogmatisk lärobok för skolor och gymnasier, än det då nyttjade Mafenrefiers
kompendium erbjöd. På uppdrag af sina ämbetsbröder utarbetade bisk. .Tak.
Benzelius några år därefter, 1734 o. 1785. tvenne teol. läroböcker: Repetitio
theologicco och Epitome repetitionis theologicce. -) Pr. st. prot d. 21 Tan. o.
23 Apr. 1719. 3) Se s. 40. 4) Se pr. st:s anmärkn. vid försäkr., pr. st:s akter

1719, n:r 9. — Däremot gjordes i 1720 års kon. försäkr. det nämnda tillägget
beträffande anhängare af »alla svärmerier». ’>) Se konc. t. pr. skap. priv. hl.
pr. st:s akt. 1719, n:r 23.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0201.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free