- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
191

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

men nu liksom förra gången sådana berättelser infordrades,
vunnit föga spridning i landsorten k. De flesta stiftsstyrelserna
hade nämligen att förmäla, att de efter anställda undersökningar
funnit, att, »Gudi lof», inga nyheter i läran vore å baue och
att inga konventiklar höllos. Från Härnösand omförmäldes
målet mot prosten Grubb i Umeå2). Konsistorium hade gjort
alltför att för framtiden förekomma sammankomsterna i nämnda
stad. Från Lunds stift ingick underrättelse, att några tyska
studenter, som uppehållit sig i Halle och ’ till sin lyckas befordran sig till
Karlskrona begifvit, fuller velat därsammastädes åtskilliga
villfa-rande lärosatser hos de enfaldiga inympa». De hade dock genast
ställts till förhör och blifvit affärdade ur landet. Dessutom
anmäldes ett par andra personer. Den ene. en ryttmästare i Ystad,
hade oaktadt prästerskapets trogna förmaningar och åtvarningar
hvarken uti den ena eller andra kyrkan den offentliga
gudstjänsten förnummits hafva bevistat eller sökt få betjäna sig af
den heliga nattvarden». Ryktesvis berättades det, att han i
sam-kväm framkastat några farliga satser och ordalag> till Guds
ords och sakramentens förakt, men hade han nu lämnat riket.
Den andre, en f. d. rektor i Landskrona, hade för sina
»otidigheter på predikstolen» till Guds ords förakt och prästerskapets
förklenande blifvit afsatt. Han hade dock äfven sedermera
gjort konsistorium omak. Stockholms hofkonsistorium kände
ej till några olofliga sammankomster. Ej heller visste de
under stadskonsistorium lydande kyrkoherdarna af några sådana.
Kyrkoherde Schröder i Katarina hade endast att berätta, att
»några, dock beklagligen mycket fä», husfäder brukade efter
aftonsången om helgdagarna samla sina barn och sitt tjänstefolk
till andakt i hemmen, under det att andra fördrifva
sabbatsdagarna »i fåfänga utan vidare sin och de sinas uppbyggelse af
Guds ord eller i annat köttsligt väsen med spel. dryck, flättja,
eder, svordomar, onyttigt skvallrande och annat sådant mera»3). i)

i) Svarsskrifvelserna finnas bI. konsiernas skrifv. fcill k. m:t och just.
kansl. ang. religionsmål m. m. -) Därom ta vi i clot töljandc till fållo att tala.
3j Stöckli, kons. rundskrifv. med förfrågan i saken till stadens
kyrkoherdar af d. 10 .Tan. 1722 i kons. akt. d. å. n:o 4. Däri felas dock anteckn. för
Nikolai, Klara och Ladugårdslands församlingar. Hvad Nikolai församl.
beträffar. yttrade preses i kons. d. 11) Juni 1721 (se prot.), - att uti S:t Nikolai
församl. icke af sådant höres, så mycket honom veterligt o. kunnigt är».
Klara o. Ladugårdslands församlingar tyckas ha varit härden för smittan. -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0204.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free