- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
192

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Emellertid pågingo sammankomster såväl nu som under
den närmast föregående tiden på spridda ställen i hufvudstaden.
1716 omtalas i konsistorium, att konventiklar köllos hos en
mäster Daniel i Klara församling, där den förut nämnde
studenten Tellman var hufvudpersonen, ocli 1721 meddelas
därstädes om sammankomster hos v. Walker1), som själf ledde
andakten, vid hvilka tillfällen det berättas, att kammaren
var full af folk2). En talrik åhörarekrets samlade sig också
hos en v. komminister Alanus i Ladugårdslands församling, om
hvilken det säges, att han «håller immerfort sina hemliga
predikningar hemma uti sitt hus, hvarest lioptals folk från
mal-marna och staden tillströmma». Vidare anmälde kyrkoherde
Nordberg, »att en myntdräng vid namn Berg i Klara
försam-linff alla söndagsaftnar håller sammankomster af några hundra
personer, där icke allt så ordentligen plägar tillgå». Berg
uppkallades och förmanades i konsistorium med anledning däraf,
hvilket dock ej hjälpte mer, än att samme kyrkoherde en tid
därefter angaf, att den ifrågavarande personen »kontinuerar ännu
uti sitt förra väsende». Förhållandet skulle gifvas fiskalen vid
handen 3). Att sammankomsterna i hufvudstaden pågingo äfven
vid den tid, då justi ti ekanslern gjorde förfrågan därom till
konsistorium, framgår af nämnde ämbetsmans yttrande i rådet d. 4
Dec. 1721, att »det vore kunnigt, att på ett ställe väl 100
personer hemligen komma tillsammans». Utan tvifvel kände man
dock ej någon lust att allt för strängt tillämpa förordningarna.
Det erbjöd nog också svårighet att få bevis mot de skyldige.
Nyssnämnde ämbetsman omnämner vid sagda tillfälle, att »man
ej fått spaning om personernas namn»1). Men lika litet
förmådde 1721 års publikation åstadkomma någon ändring i det
öfver-klagade förhållandet. Konventiklarna kunde därigenom ej
förebyggas. Ärkebiskop M. Steuchius afsände under, våren 1722
till Stockholms konsistorii preses d:r Camén en skrifvelse, i

Källström, anf. arb. s. 71, uppger, att Stockh. kons. d. 10 Jan, 1722 afgaf sitt
svar på just. kansks skrifv, af d. 11 Dec. 1721 med förfrågan om olofl.
sammankomster. Antagl. afses den nämnda rundskrifv. Något svar fr. St. kons.
har jag ej funnit, men i alla händelser kan det ej vara af nämnda dat., såsom
af det sagda framgår. 1 Den förut nämnde kamreraren AVolker upphöjdes
1720 i adligt stånd och antog då namnet v. Walker. Erhöll 1731 afsked från
sin befattn. som kamrer i kammarkolleg. och erhöll då titel af kammarråd.
Afled 1733. 2) Kons. prot. d. 19. 28 Juni 1721. 3) Kons. prot. d. 20 Sept. 1721
§ 3, G Dec. § 8. b Rådsproc. s. d.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:16:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lhrelig/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free