- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
199

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det erkännandet måste emellertid gifvas prästerskapet, att
det gjorde livad det kunde för att råda bot på förfallet inom
ståndet. Vid 1728 års riksdag utfärdade prästeståndet åtskilliga
påminnelser till konsistorierna, hvilka dessa hade att göra sitt
prästerskap. Härvid erinras bland annat att. enär novatores
bjuda till vid alla tillfällen att svärta och illa luktande göra
hela vårt stånd , då någon enskild af ståndet gör sig skyldig
till någon förseelse, borde prästerna tillhållas att laga sig till
vara »i sitt gemena lefverne för svordom, dryckenskap, slemt
snack, girighet, kallsinnighet och försummelse, på det de icke
måge gifva lastarenom rum till hädelse . De borde i stället
se till, att de vid alla tillfällen uppbyggde församlingarna både
med lärdom och lefverne», så att de i verket visa och
efter-lefva, livad de själfva rätta och androm intrycka . Prästerna
förmanas att i detta afseendet hafva akt på hvarandra ’1.

Afven vid följande riksdag tog prästeståndet saken om
hand. En ny rundskrifvelse utfärdades till konsistorierna.
Häri omnämnes, huru de andra stånden yrkat på en ny
inrättning» (ecklesiast. deputationen), hvarigenom den vårdslöshet, till
hvilken prästerna i sin ämbetsförvaltning och i sitt enskilda lif
gjorde sig skyldiga och hvaröfver klagomål i riksdagen blifvit
anförda, kunde förekommas. Det vore att förmoda, att många
af de ståndet tillvitade beskyllningarna vore uppdiktade. Men
så har man», heter det vidare, därjämte att befrukta, att de
till ett icke så ringa antal finnas ibland prästerskapet, de där
ej så mycket bekymra sig om den dem anförtrodda dyra
själavård som fastmer om en slem vinning, sina rättigheters noga
utsökande, onödiga processers drifvande, hvarjehanda yppighet
och öfverflöd m. m., sådant som kristna i gemen icke höfves
och än mindre enom prästman anstår . Konsistorierna
uppmanas därföre att icke blott vid prästmöten och visitationer,
utan ock genom cirkulärbref med bevekligaste skäl föreställa,

smörja sin biskop, lata prästerna hålla krogar vid kyrkorna och åhörarne la
supa, när de gå uti och utur kyrkan». Pr. st:s brcf etc. 17-3. n:o -10. livad
don sista anklagelsen angår, förklarar ståndet, att det, att prästerna hålla
kro-gar, är något, soin ingen biskop tålt än mindre tillåtit. »Men att k] ogar al
andra vid kyrkorna hållas, däröfver hafva så våra förfäder som vi tid efter
annan klagat och önska än hjärteligen, att däremot måtte allvarlig bot skaffas..
i) Se pr. st:s skrifv. af d. 21 Okt. 1723 bl. pr. st:s bref. mem. o. andra
konc., 1723. n:r 91. Källström, anf. arb. s! 207. uppger, att denna skrifv.
utgått från hofkonsist. i Stockli., hvilket naturligen ej är förhållandet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free