- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
201

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

de ej vågade beitra deras fel. — Vi återtaga nu vår skildring
af de åtgärder, som ytterligare vidtogos mot pietisinen.

Under riksdagen 1728 klagas i prästeståndet gång på gäng
öfver »malum pietisticum», som förnimmes här i Stockholm
klageligen fräta mycket om sig , Och att förnäma mäns barn,
»så af civili som ecclesiastico statu , oaktadt förbuden
uppe-liöllo sig i Halle. Sådant öfvermod, menade ståndet, skulle
lättast »späkas» därigenom, att anhållan hos k. m:t gjordes, att
de, som emot förordningarna besökte nämnda akademi, icke
skulle erhålla någon befordran i rikets tjänst samt att de
förbjödos återkomma till riket. Det i detta afseende förut
stadgade förbudet hade tydligen ej kunnat upprätthållas ’).
Älven från landsorten inlöpte oroande underrättelser om
pietis-mens utbredning. Karlstads stift begär i sina riksdagsbesvär,
att »all kättersk lära och isynnerhet den s. k. pietistiska
villfarelsen må blifva hämmad och alldeles utrotad, på det vår
rena och rätta lära icke må hos oförståndiga och lättsinniga
människor någon smitta taga» 2). — Biskop Lunda) inlämnade
’vid samma riksdag ett »välment betänkande angående åtskilliga
stycken i kyrkoväsendet», hvari han bland annat berör den
ifrågasatta religionsfriheten för reformerte samt i synnerhet
pietismen såsom »ett malum religiosum eller kyrkoplåga . I
sammanhang härmed framställer han ock sina förslag,
livari-genom nylingars eller s. k. pietisters biläror kunde hämmas,
förekommas och omsider alldeles afskaffas». Med anledning
af hvad biskopen föreslagit, uppvaktade ståndet in corpore
k. m:t med en skrifvelse, hvari begärdes, att till den
pietistiska surdegens bortrensande» en kommission, sammansatt af
dc bägge konsistorierna i Stockholm med ärkebiskopen till
ordförande, ju förr dess hellre skulle förordnas med uppdrag att
»upptaga, undersöka och, såvida dem tillkommer, afgöra allt,
hvad som kan lända till en sann kristendoms i lära och lefverne

>) Biskop Lund klagar däröfver i sin nodannämnda skrifvelse. Det
heter däri, att studenterna »alldeles intet akta» förbudet att uppehålla sig
vid misstänkta akademier. — Den skrifvelse som, såsom vi nämnt, härom
inlämnades vid 1720 års riksd,, tyckes ej liafva förani cdt-någon åtgärd. -j I i ■
sf.s bref, mein. etc. 1723, n:r 88; jämf. ock Lunds stifts besvär. n:r 85.
») David Lund, född 1(157, biskop i Wexiö 1711, f 1729. »Han förestod
stiftet med oaflåtlig vaksamhet ocli allvar under oro af krig och bryderi af
vil-lolärare. särdeles pietister». S. A. Holländer, Biskopar o. superintendenter i
Sverige o. Finland, s. 133,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:16:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lhrelig/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free