- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
202

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

upphjälpande». Vid denna riksdag påyrkades fran
lekmanna-ståndens sida den från pietistiskt håll föreslagna ecklesiastika
deputationen, mot hvilket yrkande prästeståndet gjorde ett
hårdnackadt motstånd. Hvad det i sin skrifvelse begär, utgör
just ett motförslag mot den tilltänkta deputationen 1). Vidare
begärde ståndet, att det ej skulle tillåtas någon att resa
utrikes utan att först hafva blifvit examinerad, huruvida han är i
den rena vår lära grundad», samt att icke några anstötliga
böcker skulle få tryckas eller utifrån föras in i landet. Konungen
förklarade, att det vore honom kärt att erfara, att ståndet med
sådan sorgfällighet vårdar sig om hvad religionen tillhörer, och
att han »tillika med rådet ej lär underlåta att bidraga till hvad
som kan lända till den rena lutherska lärans bibehållande .
Förslaget föranledde väl också en stunds diskussion i rådet,
men lände ej till några åtgärder, enär det ansågs, att
ingenting kunde i saken vidtagas, förrän medständerna fått yttra sig
öfver hvad prästeståndet andragit’-). Emellertid skola vi strax
få se, att en kommission tillsattes, om ock ej så sammansatt,
som prästeståndet begärt, och med så vidsträckt uppdrag, som
det tänkt sig.

Vi veta, att främmande, särskildt tyska, studenter, som till
rätt stort antal uppehöllo sig i hufvudstaden, sysselsatta med
barnundervisning, af vederbörande sågos med mycket
misstänksamma blickar, hvarför de också gång på gång voro uppkallade
i konsistorium för att varnas för alla nyheter i läran. Med
af-seende på dem föreslogs i prästeståndet vid senast nämnda
riksdag att hos k. m:t begära, att inga främmande studenter skulle
få antagas som lärare, förrän de blifvit af konsistorium
examinerade och godkända. Häremot invändes dock, att saken
därmed vore föga hjälpt, »emedan den, som hafver någon surdeg
inne, väl vet vid sådana tillfällen den samma att dölja» 3).

I skolordningen af den 4 Febr. 1724 vidtogos emellertid
åtgärder dels att från undervisning afstänga dem, som mot
förordningarna studerat vid för pietism kända högskolor, dels att
inskränka bruket af främmande lärare. Däri stadgas, att de,
som befordras till teologie lektorat, skulle, om de studerat utom-

h Se pr. st:s prot. utdr. ang. den eekles. dep., förut auf. 2) Pr. st:s
prot. d. 28 Sept. 1728, § 8; rndsprot. i inr. är. s. d. ■*) Om förhandi. i pr.
st. ang. pietismen se prot. d. 26 Jan. § 1. 28 s. m. § 11, 29 Juni § 1, 20
Aug. § 11, 18, 28 Sept. § 7, 1728.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0215.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free