- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
207

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det bland annat, att »äfven här i staden torde sådana
sammankomster vara hallna, icke allenast af dessa personer, utan
ock flera andra, hvilket allt under själfva inkvisitionen måste
sig yppa, så att det ena med det andra på en gång kunde
blifva afgjordt såsom enahanda sak och af lika beskaffenhet,
fastän på särskilda tider och ställen föröfvadt*. Canién och
Nordberg framhöllo däremot, att det skulle »vara alldeles
oförsvarligen, om vi fyra af prästeståndet, utan ringaste samråd af
våra förmän och medbröder, skulle, då vi voro förordnade att
undersöka ett visst mål. understå oss att upptaga och skärskåda
de religionstvister, som nu i många år af de lärdaste evangeliska
theologis ifrån främmande orter med otaliga skriftväxlingar varit
ventilerade och ändå icke kommit att slitas och afslutas.
likasom att vi vore med större förstånd, lärdom och upplysning
be-gåfvade än alla andra att afgöra en sak, som angår hela
läro-ståndet, ja, hela den evangeliska kyrkan .

Under förhören med de anklagade tillstodo de, att de
så-,väl vid Sickla som vid andra tillfällen hållit gemensamma
an-daktsöfhingar. De ville, dock ej medgifva, att deras
sammankomster varit i strid mot förordningarna, och försvarade dem
med de kristnas’ andliga prästadöme. Alla rätta kristna firo
ju», säger Oedersparre, som hufvudsakligen förde de anklagades
talan 1), »såsom andelige präster i kraft af Kristi dyra
återlös-riing, ej allenast privilegierade och berättigade, utan ock
förmedelst ’ många den Högstes befallningar förpliktade och
skyldiga att i all rum, ehvad de gå, sitta eller stå, tillbörligen och
värdeligen till upplysning och förkofring i andeliga ting
traktera Guds ord samt åkalla, lofva och prisa den Högstes heliga
nämn såväl i enslighet som i andras närvaro». Det må nämnas,
att Oedersparre ej sparade på bittra utfall mot sina motståndare
bland prästerskapet. Särskildt var kaplan Thunberg, som
gif-vit första uppslaget till rättegången, föremal för dessa.

I enlighet med pluralitetens tolkning af konstitutorialet
hördes i kommissionen äfven andra än de. som direkt voro
inblandade i sammankomsterna vid Sickla, liksom äfven en del
prästmän, som i sina predikningar dragit i fejd mot piet.isterna,
uppkallades i trots af Gamens och Nordbergs protest. I själfva

U Efter C:s afresa till sitt regemente i Finland, var Breant ilen.
förde ordet for sina trosvänner.

som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free