- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
217

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dan, »där berörda omständigheter skulle i förordningen nämnas,
de kunde gifva tillfälle till lika oreda och missbruk som förr».
Vi vilja dock härmed ej hafva sagt, att rådets mening skullt:
liafva varit, att sådant verkligen skulle beiffas, som om vänner
vid tillfälliga besök i hvarandras hem läste ett Guds ord
tillsammans, eller om de, som af en eller annan anledning voro
förhindrade att infinna sig vid den offentliga gudstjänsten i
kyrkan, i stället till sin uppbyggelse läste någon betraktelse med
hvarandra. Tvärt om förutsatte rådet, att sådant skulle kunna
äga rum 1).

Stränga straff bestämdes i konventikelplakatet för
öfver-trädelse af förordningen. I detta afseende kunna vi dock
spåra ett framsteg i humanitet från 1694 års förordning med
stadgande af förlust af ämbete samt landsförvisning för liknande
förseelser. Den som höll eller hos sig tillät olofliga
sammankomster, skulle straffas första gången med 200, andra gången 100 dir
s. m. eller i brist på böter med resp. två och tre veckors
fängelse på vatten och bröd. Tredje gången skulle han förvisas
riket på två år. Ofriga deltagare skulle böta första gången 40
mark s. m., andra gången dubbelt och tredje gången fyrad
ub-belt. — I förordningen anbefalldes därjämte vederbörande att
hålla en vaksam och allvarsam uppsikt öfver att stadgan om
eder ocli sabbatsbrott-) noga’ efterlefdes, alldenstund, heter det,
»sön- och helgedagar, hvilka till Guds ära och pris böra
användas, af många obetänkte härtill med allehanda syndigt och
oguclaktigt lefverne såsom spel och dryckenskap samt annat
förargligt väsende i synnerhet på krogar och källare blifva
missbrukade, hvilket igenom de för detta utgångna stadgar och
förordningar strängeligen är förbjudet». Vederbörande uppmanas
därföre att »uppspana» förbrytelser mot nämnda stadga. Och
på det man skulle kunna vara så mycket mera försäkrad om
deras nit härutinnan, tillförsäkrades angifvaren hälften såväl af
förutnämnde som i stadgan om eder och sabbatsbrott bestämda
böter.

Samtidigt med konventikelplakatet utkom också ett förbud
mot att vid offentlig undervisning bruka ordet pietist eller pietis-

l) Det heter i nyssnämnda prot. d. 19 Jan. 1726, att livad som i
resolutionen uttryckligen medgifvits, kunde så mycket hellre utgå. som »man kan
utaf de sammankomster, som förhudna äro, se, hvilka äro tillåtliga». -) Af
d. 17 Okt. 1687.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:16:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lhrelig/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free