- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
218

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

teri i enlighet med hvad Sioklakommissionens pluralitet
föreslagit.

I samma förordning påbjudes, att när villfarelser
vederläggas på predikstolen, bör det ske »med godt förstånd,
saktmodighet och försiktighet» och »icke med häftig ifver och af någon
smädelnsta». Prästerna förbjödos att såsom skett predika mot
hvarandra, så att, »livad den ena predikanten den ena gången på
predikstolen lärt och drifvit, har den andra på samma rum en
annan gång offentligen för villfarelse och pietisteri utropat» x).

Vid riksdagen 1726......1727 företogs af de pietistiskt sin-

nade en stormlöpning mot det utkomna plakatet. Kyrkoherden
i Katarina i Stockholm Herman Schröder, en af medlemmarna
i Sicklakommissionen, inlämnade till prästeståndet genom
Stockholms konsistorium en skrifvelse, i hvilken han klagar
öf-ver att den utkomna förordningen tolkas såväl af åhörare som
lärare på mot hvarandra stridande sätt, och att af dem, som
hafva att öfvervaka dess efterlefvande, »sådant i anledning al
samma k. plakats ord och innehåll angripes såsom olofiigt ocl
förbudet, hvilket ock välmenande kristna människors enskilde
oskyldiga gudaktighetsöfningar på sabbatsdagarna ej utan mångat
sorg och suckan synes oroa och förstöra», under det att
»uppenbara syndiga sammankomster på källare och krogar unclei
allehanda vspel, lek, dans, dryck och ehender utan åtal af den
förbigås». Plan önskar därför, att prästeståndet ville ingå til
k. m:t med begäran om tolkning af plakatet, som, såsom har
framhåller, i flera punkter vore oklart. Äfven från andra hål
gjordes försök att lossa de band, konventikelplakatet lade på de
enskilda samkvämen för gudsdyrkan 2). Icke mindre än fem
skrif-velser härom inlämnades till justitiedeputationen 3). Denna
deputation hade nämligen att yttra sig öfver sedan sista riksdag
utkomna förordningar och borde sålunda äfven taga konven-

’) Konventikelplakatet och den sist nämnda förordningen finnas tryckti
hos Stiernman. anf, arb. Om rådets öfverläggningar ang. de båda kommis
sionernas utlåtanden samt förordningarna, se rådets prot. i just. ärend. d. 2i
Okt. 1723; 11. IG, 18 Jan., 2G. 30 Okt.; 2, 5, 12, 18, 10 Nov. 1725; 12. 11, 1«J
21, 2G Jan. 172G. 3) Schröders skrifv. af d. 12 Okt. 1726 finnes hl. pr. st::

bref mein. o. andra konc. 1726. 27, n:o 12. 3) Bland dessa af D. Silvius, S. J

Beijonmarck, Grnstaf Oxenstierna. Jag har ej kunnat finna, hvilka författarni
till de båda andra voro. — Om Leijonmarck heter det någonstädes. att hai
»yttrade gudaktighet i tal oeh andakt, hafvande sokteriska idéer utan sken
helighet (Biograf, lex.).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0231.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free