- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
221

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Om också åtskilliga anmärkningar i formellt afseende kunna
göras mot denna förklaring, särskildt med afseende på bristande
klarhet och tydlighet, är meningen dock uppenbar, nämligen att
endast stämpla sådana sammankomster som förbjudna, genom
hvilka villfarelser spredos. A illigt må ock erkännas svårigheten
att få en i alla lall tillämplig förordning. Svårligen torde dock
kunna sägas, att den frihet, man med denna förklaring afsåg, i
betraktande af de många inskränkningarna, var allt för
rundligt tilltagen. —- Emellertid inkom prästeståndet med ett
hörsamt memorial», hvari det på det bestämdaste motsatte sig den
föreslagna konventikelfriheten. Det ville ej förneka, att
sammankomsterna i och för sig betraktade kunde vara goda, men
när man därvid äfven tog hänsyn till »församlingens närvarande
beklagliga tillstånd, därest under sken af gudaktighet sökes att
införas allehanda skadliga nyheter och lärosatser», och huru
dessa konventiklar »öppna dörrar och fönster för indifferenfismo
och fanatismo, som till alla rättsinnigas innerliga sorg och
grämelse söka sig med all makt att inbryta>, så hade man allt
att frukta, om sammankomsterna genom den föreslagna
förklaringen skulle blifva tillåtna. Då skulle man snart få ,se : så
mångfaldiga statas ecclesiolas in ecclesia, som gator och gränder äro,
hvaraf intet annat kan följa än den allmänna gudstjänstens
förakt och en förstörande oordning i våra församlingar». De
afjusti-tiedeputationen föreslagna försiktighetsmåtten fruktar ståndet ej
skola mycket hjälpa att förebygga de befarade olägenheterna af
dylika sammankomster. »Ty», heter det, »först och främst lastar
en själftagen andlighet allt, hvad icke kommer öfverens med
dess tycke, och en inbillad lärofrihet, som de förmena sig hafva
af Gud själf, aktar hvarken lag eller regler under förevändning,
att man bör mer tyda Gud än människor». Eör öfrigt skulle
den förklaring af den utkomna förordningen, som var tillämnad,
endast bereda dem, »som fått detta sammanlöpandet i hufvudet,
tillfälle till undanflykter, i stället för att »en tydlig, allvarsam
och efter sakens vikt och angelägenhet inrättad förordning
betager dem gensträfvigom deras själfsvald och haller de kitsliga
inom deras skränkor». Slutligen påpekade standet de formella
bristerna i den projekterade förklaringen.

Bondeståndet höll utan meningsskiljaktighet att döma
af protokollet — före, att det utkomna plakatet såsom »högst

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free