- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
222

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

nyttigt och hälsosamt« borde utan vidare stadfästas 4).
Borgarståndet ansåg likaså, att det ingen förklaring behöfde, utan
önskade behålla det »såsom ett tjänligt och nyttigt medel att
förekomma hvarjehanda oredor». Yid den i detta stånd anställda
voteringen förmärktes dock »en eller annan vara af annan
mening» * 2). ’På riddarhuset uppstod vid frågans behandling en
lif-lig debatt. Därvid yttrade v. Walker, att »allt tillhopa synes
så mycket mer syfta på mig, som jag med mitt husfolk och
andra i några år hållit sådana, Gud ske lof, uppbyggliga
sammankomster». Han hoppades, att plakatet skulle ändras i den
af justitiedeputationen angifna riktningen. Afven af flera andra
yrkades en förklaring af plakatet. En talare anmärkte, att det
i synnerhet i det afseendet vore »mörkt», att om någon
kommer på besök, där husandakt pågår, »så skall den antingen
upphöra, eller den andra gå ut därifrån, eller är han
underkastad uppsyningsmännens tilltal» 3). Adeln beslöt att föreslå
ständerna, att plakatet skulle äga gällande kraft, men genom
bref till hofrätterna och konsistorierna så förtydligas, att i det
anmärkta fallet andakten finge fortfara, och att »en eller annan
främmande», som tillfälligtvis infunne sig, finge däri deltaga4).
De andra stånden stodo likväl fast vid sina förut fattade
beslut och höllo före, att något sådant förtydligande ej vore af
nöden.

Att konventikelplakatet mottogs med blandade känslor, bör
ej förundra oss. Naturligtvis måste pietisterna och deras
gynnare bland prästerskapet se det med oblida ögon. Det väckte
också motstånd bland flere af Stockholms präster. Då
förordningen på en bestämd söndag skulle uppläsas från
predikstolarna i hufvudstaden, befanns det, att detta underlåtits i flere
församlingar. Kyrkoherdarne Schröder och Holm förklarade, då
det blef fråga härom i konsistorium, att de ej med säkerket
visste, hunivida den blifvit kungjord i deras församlingar. Om
så ej vore förhållandet, vore anledningen därtill, att »ingen
kurs därom blifvit utfärdad». Komminister Kjellin i Maria
hade, ehuru kyrkoherden i församlingen låtit uppbära
förordningen på predikstolen, ej läst upp den under förevändning, att

’) Ärendet förevar liär d. 30 Maj, 1. 10, 22, 23 .Tnni 1727, se prot.

2) I borg. st. förelåg ärendet till behandling d. 1 o. 22 ,Tuni 1727, se prot,

3) En liknande anmärkning gjordes af borgin. Stobreus i borg. st. 4) Adelns
prot. d. 1 o. 8 ,Tuni 1727.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0235.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free