- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
226

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

226

rande lära eller hållit olofliga sammankomster», befriades harj
från allt åtal.

Af dessa rannsakningar framgår alltså, att förut varande
förordningar tolkats i den riktningen, att såsom förbjudna
an-sågos endast de sammankomster, vid hvilka deltagarne efter
öfverenskommelse samlades i afsikt att förrätta andakt eller där
några villfarande läror spredos. Liknande tolkning af
förordningarna ligger tydligen till grund för justitiekanslerns förut
nämnda skrifvelse till regeringen d. 23 Okt. 1723 med anmälan
om Sicklasammankomsterna. Däri heter det nämligen, att det,
huruvida de, som hållit dessa sammankomster, »där eller
annorstädes förehaft och utspridt sådana religions- och lärosatser, som
strida emot vår rena evangeliska läro- och trosbekännelse, så att
de för svärmare böra anses, af kvilkas upptåg skadelig efterföljd
hänger: . skall »kvalificera gärningen». Det var just det
förhållandet, att deltagarne i nämnda sammankomster träd t
tillsammans i afsikt att förrätta gemensam andakt, som enligt rådets
mening gjorde dem straffvärda J).

Otvifvelaktigt tolkades äfven konventikelplakatet i
allmänhet i samma liberala anda. Att så varit förhållandet åtminstone
i Stockholm, tyckes framgå däraf, att konventiklarna fortfarande
pågingo. Prästeståndet säger i sitt memorial med anledning
af justitiedeputationens förslag till förklaring, att man, oaktadt
utfärdade kristliga plakat, »fortfar med sina olofliga
sammankomster och de k. förordningarnas vrängande». Sant är, att
kämnersrätten kort efter konventikelplakatets publicerande
dömde en del personer, som deltagit i sammankomster, hållna i
aflidne landshöfding Hiernes hus, till 40 mark s. m. böter
hvar-dera, som det vill synas i enlighet med nyssnämnda plakat,
ehuru sammankomsterna hållits redan året innan denna
förordning utkommit. Men här beror rättens dom tydligen därpå,
att de i sammankomsterna deltagande infunnit sig i afsikt att
öfva gemensam andakt, hvarför också flera personer, som när-

Ö D. 5 Mars 1726 ingafs till Svoa hofrätt en besvärsskrift af några
for olofliga sammankomster i Stockholm af kämnersrätten dömda personer.
Däri heter det: »Det har ännu i några och 20 år intetdera af k. odikterna
blifvit applioeradt jiå sådana sammankomster, hvarest ingen oriktighet i
läran eller annan otillbörlighet förelupit, ehuru ofta ook tillfälle till slik
applikation varit«. (Se deltag:s i sammankomsterna i Hiernes hus besv. skr.
bl. acta eccles., rel:s mål rör. piet.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free