- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
227

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

varit, men påstått, att de af nyfikenhet för att se, livad där
förehacles, och för musikens skull, som de ifrån sina hus hört-,
ditlockats, befriades från åtal. De dömde anförde klagomål i
hofrätten, hvars utslag i målet jag förgäfves sökt finna 1).

Kort därefter ställdes ett par personer af stadsfiskalen till
rätta, emedan de i sitt hem haft en sammankomst af några och
20 personer, hvarvid man uppläst ett par kapitel ur bibeln samt
ett stycke ur Scrivers Själaskatt. De som närvarit därvid,
förklarade, att de såsom personliga vänner till de anklagade
händelsevis» kommit på besök »att hälsa på dem och önska dem
lycka på deras nya boställe». Ett par af deltagarne hade väl
ej förut varit bekanta på stället, men af dem föregaf den ene,
att han kommit för att tala med värdinnan i gården, den andre,
att han måst »på en stund stiga undan det då fallande regnet .
Kämnersrätten förklarade i sitt utslag2), att enär de vid tillfället
församlade »högeligen påstått, det de intet till den ändan
sammankommit, att de någonting förehafva ville, som genom k.
m:ts nåd. förordningar vore förbudet, de icke heller befinnas
hafva där någon särskild och enkannerlig gudstjänst förrättat»,
kunde de angifna personerna icke anses hafva förbrutit sig mot
plakatet af d. 12 Jan. 1726. Stadsfiskalen gick till hofrätten
i tydlig afsikt att få ett prejudikat, »på det», heter det i hans
besvärsskrift, »man må kunna med säkerhet h. m:ts förordningar
och i synnerhet denna ställa uti verklig exekution och jag
tillika med betjänterna, som böra hafva uppsikt, må veta,
hvar-efter vi oss böra rätta, varande det oss omöjligt att kunna veta,
uti livad uppsåt förbrytelsen sker. Huruvida någon ändring i
hofrätten skedde, äro vi ej i tillfälle att meddela: det synes dock
ej troligt3).

Genom regeringsbeslut år .1762 tolkades
konventikelpla-katet i den nämnda liberala riktningen. Kyrkoherden
Achre-nins i Nousis församling af Åbo stift4) gjorde i rådet anmälan
om, att åtskilliga af hans sockenbor blifvit stämda till tinget,

!) Det är misstag, när A. Källström i sitt arbete: Bidrag till den sven*
ska pietismens historia. I s. 202, säger, att hofrätten hänsköt malet till k. m:t,
som enl. prot. d. 1(1 Sept. 1726 «-lät det därvid bero«-. Detta rådets beslut
har ej afseer.de på de dömdes klagomal, utan pa en at justitiekanslorn i en
därmed sammanhängande fråga inlämnad skrifv. af d. 20 ,lan. 1(2(1. -) Af
d. 15 Okt. 1726. 3) Div. handl. rör. de båda senast nämnda målen finnas

bland aeta eceles., religionsmål rör. piet. 4) A. tillhörde åtminstone under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:16:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lhrelig/0240.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free