- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
231

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

träddes för när af konungamakten, de ämbetsmän, som mottagit
orderna härom, upp till konungen med begäran, att den gifna
befallningen måtte inhiberas, till dess att adeln fått öfverlägga
med de andra stånden i frågan. Dessutom framställdes till
prästeståndet begäran om att få veta de närmare omständigheterna
vid de mot Dippel vidtagna åtgärderna. Svar härpå meddelade
prästerskapet genom ett protokollsutdrag af d. 24 Sept.x), hvari
det förklarar sig icke liafva anledning att ångra det steg det
tagit, utan fastmer skulle hafva åsamkat sig ansvar inför
Gud, om det underlåtit det, »hvarpå församlingens ro och
välfärd i vårt k. fädernesland hänger». Denna angelägenhet vore,
förklarar ståndet, icke någon riksdagssak, då Dippel ej var
svensk undersåte och ej af någon främmande makt i offentligt
uppdrag hitsänd, utan en uppenbar svärmare, som öfverallt, där
han vistats, bragt oro å stad både i församlingen och i den
världsliga styrelsen, hvarför han ock blifvit fördrifven från flera
länder. Den af prästeståndet önskade åtgärden från konungens
sida tillkom honom ex jure majestatis, hvarvid ständernas rätt
och frihet icke kränktes; Dör öfrigt protesterade ståndet mot
Dippels vistande i landet.

För att öfvertyga adeln om hans villfarelser medsändes
ett af cl:r Jakob Benzelius på latin sammanfattadt utdrag ur
Dippels skrifter. Äfven borgarståndet fick del af den till adeln
sända förklaringen. Däremot var prästerskapet i villrådighet,
huruvida man borde kommunicera denna sak med bondeståndet.
Preses, biskop Rudeen i Linköping, ansåg det vara betänkligt
att låta allmogen få kännedom om Dippels villfarelser, hvaremot
en annan medlem af ståndet höll före, att äfven bönderna borde
erhålla del däraf, »på det de måtte fatta en desto större fasa
för honom». Man beslöt gå en medelväg. Det för adeln
uppsatta protokollsutdraget delgafs dem, hvarjämte den med detta
protokollsutdrag afsända deputationen fick i uppdrag att lämna
en muntlig framställning af Dippels villfarande lärosatser.
Önskade allmogen närmare upplysningar, erbjöd man ett utdrag
på svenska af Dippels skrifter. Ståndet »fägnade sig öfver
kommunikationen» och förklarade, att det gärna såge, att det
finge sig det utlofvade utdraget delgifvet. Prästeståndet var
dock ännu tveksamt. Fruktan för att, om man ej uppfyllde

’) Finnes i pr. sfc:s prot. d. d.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0244.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free