- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
233

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

något medhåll från högre ort. Biskop Witte berättar i sitt
stånd kort efter Dippels ankomst till staden, att han 3visat
h. m:t Dippels konfession, och huru han grufveligen försmädat
Kristi förtjänst m. m.», hvarvid konungen förklarat «sitt stora
missnöje» 1). Hans hostad belägrades af folk, som sökte honom
dels i hans egenskap af läkare och dels af nyfikenhet eller
intresse för hans person-). Själf omtalar han, att hans skrifter
spriddes och lästes med begärlighet. Sina flesta beundrare och
anhängare vann Dippel bland de militärer, som återkommit från
fångenskapen i främmande land och som under denna tid,
såsom vi omnämnt, blifvit vunna för en mer subjektiv kristendom,
hvarföre de också nu voro redo att låna ett villigt öra åt den
nya lärofadern. Han berömmer sig äfven öfver sitt umgänge
med några af stadens prästerskap så som de förut nämnde
medlemmarna af Sicklakommissionen, Schröder och Båld, samt
kyrkoherden i Skeppsholms församling. Erik Tollstadius.
Säkerligen kan han dock icke med skäl skryta öfver någon större
förtrolighet med dem.

Då Dippel infann sig i hufvudstaden, blef hans sak åter
föremål för öfverläggningar i prästeståndet. Långa förhandlingar
fördes, men man hade svårt att ena sig. Det föreslogs att
»ad-mittera Dippel till colloquium»3). Man borde förhöra honom,
huruvida han stode fast vid sina förr spridda villfarelser, eller
om han ångrade och ville publice återtaga dem. Det kunde eljest
se ut, som om ståndet ej haft skäl för sina förut vidtagna
åtgärder mot honom, eller att det fruktade honom »såsom en
förskräcklig och oöfvervinnelig (loliat». Detta förhör kunde då
ske inför Upsala teologiska fakultet eller ock anställas i
prästeståndet 4). Men emedan »man väl vet», yttrar d:r Benzelius,

l) Pr. st. prot. d. 1 Febr. 1727. -) Det berättas i pr. st., att »tilloppet
hos D. dagligen tillväxer«. Prot. d. 11 Febr. 1727. Att han verkligen
funnit försvarare framgår däraf, att i samma prot. säges. att : 011 del vilja
befria Dippel från de villfarelser», som lagts honom till last. 3) Sup. int.
Humble invände, att «sådan colloquia sällan väl aflupit, emedan fanatici veta
så väl att öfverklistra sina villfarelser och låta intet rätta sig». — Pr. st:s
prot. d. 15 Febr. 4) I Prot. står »i consistorio». Utan tvifvel menas
consisto-rium regni och ej, såsom Henning, anf. arb. s. 34, förutsätter, Stockholms
kons. Förslaget att förekalla honom inför St:s kons. framställdes först senare,
d. 8 Mars, under det att det nyssnämnda förslaget förelåg till behandling d.
18 Febr. Att det här är fråga om pr. st., framgår af den invändning
förslagsställaren själf gjorde mot detsamma.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free