- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
236

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

pietister, som nu allt för väl genomskådat, kvad mannen bar i
skölden, under det de hittills hoppats, att han endast riktat sina
huse- mot de ortodoxes öfverdrifter och förkättringslusta. Klart
är ju också, att den lagiska pietismen ej kunde hafva någon
verklig andlig frändskap med Dippels hyperevangelism. Det
visade sig också bäst några år därefter, då förföljelsen mot de
dippelskt sinnade i vårt land började. Att ej heller Dippel
hade någon lust att samarbeta med pietisterna, ådagalade han
med full tydlighet, då han 1732 i ett mot en af sina
vedersakare utgifvet arbete drog i fejd mot dem J). Häri lämna± han
en föga tilltalande bild af den svenska pietismens dåvarande
hufvudman, den ofta nämnde v. Walker.

Den ende bland prästerskapet, på hvilken han från denna
tid räknade, var Tollstadius, som också framdeles blef utsatt för
åtskilligt obehag för sitt förmenta gillande af de dippelska
villo-satserna. Själf har Dippel att berätta en underlig historia om
dennes omvändelse från att vara en Dippels motståndare till
att blifva hans anhängare. Vi hafva dock ej anledning att
därmed uppehålla oss, så mycket mindre, som den ej tyckes vara
förtjänt af synnerlig tilltro. Emellertid skulle han efter att
förut hafva varit en väldig botpredikant, som »piskat folk till
bättring efter pietisternas vanliga trant», hafva blifvit en
evangelisk budbärare om en idel kärleksfull Gud.

Under pågående riksdag blef skriftväxlingen ännu ej
bekant. Emellertid fruktade prästerskapet, att Dippel, när
ständerna åtskilts, skulle söka sprida sina villfarelser, hvarföre han
ännu en tredje gång under denna riksdag blef föremål för
öf-verläggningar i ståndet. »Till sitt befriande ifrån allt ansvar»
beslöt nämligen detta, när riksdagen redan var färdig att
åtskiljas, att föreslå medständerna att till förekommande af »all
skadlig villervalla och oreda i Guds dyra församling »gemensamt
med prästeståndet påyrka Dippels aflägsnande. Då
prästerskapet sålunda nu beslöt sig för det steg, som det förut tvekat
att taga, skedde det utan tvifvel, emedan man nu ej längre
be-höfde befara, att ärendet skulle hänskjutas till ecklesiastika
de-putationen, som redan afslutat sina förhandlingar -). Möjligt är

P Dess titel är: »Entdeckung der gewissenlosen Verdrehung, womit
Christophilus Wohlgemuth das Systema Chr. Dem. zu besudeln sich
vorgenommen«. 3) D. 17 Juli 1727 afgaf dep. efter afslutado förhandi. sitt
utlåtande till ständerna. Hj. Nordin, De ecklesiastika deputationerna under
Fredrik I:s regering, s. 68.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0249.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free