- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
239

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

239

ledande afvägars ocli villfarelsers farlighet och fördärf». Med
vaksamhet och flit skulle församlingslärarne göra sig
underrättade om dem, som kunde äga och i hemlighet utsprida
ifråga-. varande skrifter eller med skäl kunde misstänkas att liafva
blifvit smittade af dem. Dem skulle de söka öfvertyga om
deras villomeningars farliga gift och om den själavåda, hvari
de störtade sig, samt förmana att afstå från sin villfarelse.
Blefve förmaningarna och varningarna först af själasörjaren,
sedan af konsistorium utan följd, skulle den skyldige angifvas
och ställas under åtal samt vara förfallen till det straff,
förordningarna innehöllo. Och enär enligt religionsstadgarna och
konungaförsäkran ingen skall lidas i rikets tjänst, som låter sig
förföras till falsk och fördärflig lära och villfarelse ocli icke på
skedd åtvarning gör rättsinnig bättring, så borde vederbörande
ämbetsverk hafva noga uppsikt, huruvida någon af deras
underlydande förmärkts hafva tycke för Dippels skrifter och af dem
blifvit mer eller mindre förförd. En sådan borde då först
en-skildt åtvarnas och föreställas, »hvacl innerlig sky vi för dessa
villfarelser och skrifter draga, och med hvad nit vi vilja, att de
både utur sinnen och händer afskaffas och till afgrunden, däda.n
de sitt ursprung hafva, förkastas måge». Skulle den skyldige
ändock framhärda i sin villfarelse, borde med honom utan
skonsamhet förfaras i enlighet med förordningarna 1).

Stockholms konsistorium uppkallade d. 16 Okt. stadens
prästerskap för att lämna det del af k. m:ts skrifvelse. Sedan
preses i korthet berört Dippels vistelse i landet, omnämnde han,
att denne lämnat efter sig »en stinkande lukt, en förgiftig surdeg,
som grep an själfva grunden af vår allra heligaste tro», genom
den skriftväxling, i hvilken han på sista tiden af sin härvaro
inlät sig med kyrkoherde Schröder. Därefter redogjorde han
för Stockholms konsistorii åtgöranden, hvarvid brefvet till k. m:t
samt det utdrag ur Dippels skrifter, som blifvit regeringen
till-ställdt, upplästes, hvarpå k. m:ts svarsskrifvelse meddelades
prästerskapet. Preses uttalade sitt beklagande,» att utur själfva den
evangeliska församlingens sköte skall vara kommet ett sadant
förtappelsens barn, som satan har fatt sadan makt öfvei, att
det förkastar och bespottar själfva grunden till hennes tro ocli
salighet, som är vår försoning med Gud genom Kristi lidande

1) Det k. brefvet af d. 27 Juni 172S finnes hos Stiornman. anf. arb.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free