- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
246

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

skulle föra oss utom vårt ämne att följa de förhandlingar, som
fördes med dem, och redogöra för de åtgärder, som vidtogos
mot en hvar. Endast så mycket torde böra nämnas, att såväl
konsistorium som de världsliga myndigheter, som härvid
anlitades, ådagalade allt allvar och nit vid rörelsens bekämpande J).
— En af de misstänkte, studenten Lars Segerholm, som under
en tid varit lärare i en af Tollstadius hållen skola, lämnade
efter stridigheter med konsistorium slutligen landet utan tvifvel
för att undkomma vidare förföljelse 2).

En annan af de anklagade, studenten Erik Molin, som
ådagalagt mycken djärfhet vid förfäktandet af sin dippelska
lära och trots mot prästerskapet, dömdes af hofrätten till
landsförvisning. Andra åter kastades i fängelse, där de blefvo
utsatta för en hård behandling.

Den stränghet, med kvilken öfriga i rörelsen delaktiga
behandlades, faller så mycket mer i ögonen, då därmed jämföres
den oförtjänta hänsynsfullhet, som kom den kanske djärfvaste
förfäktaren af de dippelska lärosatserna till del, den förut
omnämnde f. d. konduktören vid fortifikationen Karl Mikael v.
Strokirch. Redan under Dippels vistelse i Stockholm hade
Strokirch sökt hans umgänge och fattat tycke för hans lära.
Ar 1729 inkallad för kommissionen, tillstod han frimodigt, att
han läst Dippels skrifter och bekände sig till hans lära. Inför
konsistorium, där han följande år förhördes, befanns han också * i

b Detta var också i öfverensstämmelse med regeringens önskan. Vid
öfverläggningen i rådet d. 4 Nov. 1728 yttrades, att dessa mål borde
allvarsamt handhafvas i hufvudstaden för att därigenom »gifva mer eftertryck

i landsorterna». — Se prot. i just. är. d. d. -) Han tillbragte sedermera
största delen af sitt lif i Altona, där lian utgaf Nordische Sammlungen, i
livilken skrift lian lämnar en efter sin religiösa ståndpunkt färgad
framställning af åtskilliga för irrlärighet förföljda personer, såsom Bcsthius,
IJllsta-dius, Tollstadius m. fl. Var det religiös friliet, han genom sin frivilliga
landsflykt sökte, vann han åtminstone i början ej, hvad han eftersträfvade. I
AVolgast i det dåv. svenska Pommern, där han någon tid uppehöll sig såsom
ledsagare åt sonen till en köpman Lampa-Johansson, stämplades han som
pietist och blef på grund däraf inställd för en i staden tillsatt kommission, som
hade att undersöka piet. stridigheter, såsom framgår af en Greifsw. univers.
bibi. förvarad afskrift af kommssionons prot. Häraf synes sålunda Hennings
antagande, anf. arb. s. 111, ej vara riktigt, då han förmodar, att Segerholm
lämnat landet i sällskap med de emigranter, som 1738 oeh 1734
(Erikssö-nerna) lämnade landet för att i främmande landkomma i åtnjutande af fri
religionsöfning"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:17:58 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free