- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
247

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vara en afgjord dippelian. De samtal, som af prästerskapet
köllos med honom, blefvo fruktlösa. Oaktadt sin nära
andliga frändskap med Dippel undgick han dock all bestraffning.

Om vi ock ingalunda kunna gilla den stränghet, som här
användes mot de stackars förvillade — en stränghet, som icke
så sällan gränsade till grymhet och kärlekslöshet — så må
dock anmärkas, att det hänsynslösa och trotsiga sätt, hvarpå
desse uppträdde, i viss mån gör de mot dem vidtagna
åtgärderna förklarliga. Särskildt lade de ofta på ett rått sätt i
dagen sin ovilja mot prästerskapet och sitt förakt för den
allmänna gudstjänsten, under det att deras enskilda samkväm ej
sällan gåfvo anledning till berättigade anmärkningar. För att
lära känna, af hvilken art deras sammankomster kunde vara,
torde vara nog att anföra, hvad som i kämnersrättens protokoll
berättas hafva förekommit vid konventiklar, som stodo under
ledning af den dippelskt sinnade drängen Nils Gelin. Han hade
i »ett vidlyftigt och af många galenskaper uppfylldt memorial»
försvarat dessa sammankomster. Då han, inkallad inför
käm-nersrättten, erinrades om förbudet i konventikelplakatet, invände
han, att han hoppades, att öfverheten icke förbjuder det Gud
har befallt. • Därvid föreställdes honom, att Gud ej befallt
att öfva gudstjänst på det oanständiga sätt, som skett vid de
sammankomster han försvarade. Yi låna ur könsistorii
protokoll den skildring af dessa sammankomster, som är hämtad ur
rättens förhandlingar vid förhöret. »Honom föreställdes», heter
det, »oanständigheten af en kvinnspersons förhållande, som
under deras gudstjänstsöfning setat på en stol, mycket fäktat med
armarna och sedan lutat sig på en mansperson (nämligen
honom, Gelin), som setat därbredvid i sängen, hvilken med bägge
armarna tagit henne öfver axlarna». Vidare heter det, att »hela
hopen gått ut på gården, tagit hvarandra i famn, klappat med
händerna och hoppat samt vist sig mycket kärliga och haft
något skratt och löje sinsemellan». Då konsistorium med
anledning häraf förmanade mannen till en sann gudsfruktan och
ett anständigt uppförande, svarade Gelin hånfullt med att önska,
»att Herren ville tänka på konsistorii ledamöter till det bästa
med sin ymniga kärlek och nad» -1). — Hvilket uttryck de
kunde gifva åt sitt förakt för den allmänna gudstjänsten, visar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free