- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
255

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ÖFVERLÄGGNINGAR VIT) RIKSDAGEN 1734.

255

ställdes i den förordning, som blef frukten af ståndets
nitälskan. Det torde därför vara onödigt att nu ingå därpå.

Redan då den deputation, som med memorialet afgått till
medständerna, återkom, kunde prästerskapet af det svar, denna
kade att aflämna, sluta till, att det kade att motse understöd.
Samtliga stånden kade nämligen lofvat att »detta i bästa måtto
befrämja», ock i synnerhet kade borgarståndets talman,
borgmästaren. Aulsevill, förklarat »mycken ömhet ock nit härför» *).
-Bondeståndet kade redan förut i första punkten af sina allmänna
besvär andragit samma sak ock hemställt till k. m:t om tjänliga
och tillräckliga medel, hvarigenom de öfverklagade »farliga och
från vår rena evangeliska lära alldeles skiljaktiga lärosatser
måge fullkomligen dämpas och utrotas kunna». Detta stånd
ådagalade också sitt intresse för ifrågavarande sak genom att
vid upprepade tillfällen uppvakta prästerskapet ock betyga
allmogens »innerliga kärlek till prästeståndet för dess berömliga
sorgfällighet om vår kristna religions bibehållande i dess
renhet, livilken kostat våra förfäder mången blodig skjorta», med
liflig försäkran att vilja »befrämja allt det, som till
prästeståndets förmån och vältrefnad länder»2).

Afven i de andra stånden mottogs förslaget med välvilja.
Visserligen inlämnades både på riddarkuset ock i borgarståndet
memorial emot justitiedeputationens på grundvalen af livad
prästeståndet förordat utarbetade stadgeförslag, men dessa
lyckades ej vinna någon anslutning. Att detta ej ens på
riddarkuset blef fallet, torde till icke ringa del få tillskrifvas den
klumpighet, hvartill en af förslagets motståndare, den förut
nämnde v. Strokirch, gjorde sig skyldig. Han kunde nämligen
icke låta tillfället gå sig ur händerna utan att rikta ett hugg
emot prästerna, i synnerket som de i sitt memorial tydligen
vändt sig särskildt mot honom ock hans själsfränder. Detta
skedde genom ett till samtliga stånden ställdt memorial, hvari
författaren söker uppvisa det orimliga ock omöjliga i att med
»trosbekännelser, symbola ock utläggningar» söka »inskränka
ock betvinga kvar ock en till lika och systematiska tankar i
religionen». För öfrigt vore det »mera ett hinder och styggelse
än framsteg och förmån både för Clud ock rättsinniga männi-

1) Pr. st:s prot. d. 7 Aug. § 5. ) Pr. st:s prot. d. 10 Aug. § 14 och
7 Sept. § 8.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free