- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
258

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sig i denna fråga. De andra stånden voro väl ense om att
lian borde erhålla näpst, men kunde ej enas om forum.
Präste-och bondestånden liöllo före, att justitiedeputationen borde
inkomma till plena med yttrande om hans bestraffning, hvaremot
borgarståndet, som i denna fråga leddes af borgmästaren
Thau-wonius från Umeå, hvilken sökte taga Strokirch i försvar,
ansåg, att saken borde upptagas och afdömas i Svea hofrätt
såsom dennes rätta forum, hvarvid både de ecklesiastika och
akademiska konsistoriernas utlåtanden kunde inhämtas x).

Men om också adeln ej gärna kunde se, att en af dess
medlemmar ställdes till ansvar för ett af honom såsom
riksdagsman till ständerna inlämnadt memorial, framgår dock
otvetydigt af ståndets protokoll, att Strokirchs mening ej vann
någon anslutning. Utan gensägelse från något håll yttrade en af
ståndets ledamöter, då frågan var på tal: »Det är allt för
beklagligt, att sådana satser, som detta herr Strokirchs memorial
innehåller, skola komma fram, af hvilka vi alldeles intet vilja
veta, och bevare oss Gud ifrån dem. Den andra och tredje
trones artikel äro oss ju så dyra som den första». Att adeln
däremot gärna såg, att den djärfve författarens tilltag ej
föranledde några rättsliga åtgärder, är tydligt af hvad från flera håll
yttrades om önskvärdheten af att Strokirch toge tillbaka
sin skrift. Grefve Tessin hoppades, att han »såsom en god
kristen och ärlig svensk hellre lärer taga igen memorialet än
därigenom itända en oenighetsgnista stånden emellan» 2).

Prästeståndets skrifvelse angående ny religionsstadga
öfver-lämnades af ständerna till justitiedeputationen att däröfver yttra
sig. Olika meningar gjorde sig i deputationen gällande i
synnerhet i fråga om behandlingen af dem, som, ehuru an stuckna

’) Hennings uppgift (s. 127) i denna sak är ej alldeles riktig. Där
säges, att målet, sedan ständerna haft svårt att afgöra, hvart det skulle
refereras. slutligen hänsköts till justitiedep.. där det dook troligen blef liggande.
Sant är, att det hänsköts till denna dep. Den inkom också med förslag, att
en kommission, sammansatt af vissa medlemmar från hvarje stånd, skulle
tillsättas, hvilken skulle hafva att undersöka och afdöma målet. Det var
först därefter, de olika meningarna om ärendets vidare behandling uppkommo
såsom vi ofvan nämnt, hviiket föranledde, att det aldrig kom till expedition
»emedan trenne stånd sig allena utlåtit o. tvenne däraf af olika mening».
— Se just. dep:s bet. 2) Ang. denna sak se: pr. st:s prot. d. 7 Sept., 12 Okt.
1734; borg. st:s prot. d. 10 Sept., 8 Nov.; bonde st:s prot. d. 31 Atig., 7
Sept., 12 Okt., adelns prot. d. 21 Aug., just. dep:s prot. d. 7, 8 Okt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0271.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free