- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
276

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som »icke allenast kastar kristendomens grund öfver ända. utan
ock är alldeles stridande med själfva sunda förnuftet».
Därjämte omnämner han dennes indifferentism i lärofrågor.
Häremot hade väl prästerskapet af trycket utgifvit varningar, men
då detta ej vore tillräckligt, anhöll han, att k. m:t täcktes
genom en allmän kungörelse låta faderligen förmana landets
invånare att taga sig till vara för ifrågavarande förföriska
villo-satser och antyda konsistorierna att tillhålla prästerskapet
att icke föredraga för sina åhörare någon annan lära

än den, som öfverensstämde med Guds ord och de
symboliska böckerna och att, om det befunnes, »att denna
zinzen-dorfska surdegen hos några fått inrymme, då bringa de
enfaldiga och förförda med all saktmodighet och lärdom på rätta
vägen tillbaka; men där några skulle finnas ensinniga och
be-nägna att förleda andra, då sådana till konsistorium inkalla samt
ställa till förhör», så att de må kunna föras till rätta. Om de
ändock framhärdade i sin villfarelse, skulle med dem förfaras efter
religionsstadgarna x). K. m:t lät höra lagkommissionen med
anledning af ärkebiskopens skrifvelse, kvarefter konsistorierna
er-höllo ett k. bref af den 15 Dec. 1748, hvari upprepas, ’livad i
den k. skrifvelsen af 27 Juni 1728 angående Dippels skrifter
yttrats därom, att ett allmänt förbud kunde uppväcka »en
skadlig nyfikenhet» att lära känna villfarelserna och sålunda mer
torde förhindra än befrämja den afsikt, man därmed haft.
Därjämte blef det dock konsistorierna anbefalldt att i enlighet med
ofvannämnda bref tillhålla prästerskapet att vid alla tillfällen
»sorgfälligt föreställa och grundligen undervisa sina åhörare om
den rena läran». För öfrigt vore 1.735 års stadga tillämplig vid
bekämpandet af den zinzendorfska rörelsen2).

På hösten 1748 infann sig Gradin åter i landet. Han
tyckes därvid till en början med förekommande vänlighet hafva
blifvit mottagen af den nye ärkebiskpen. Gradin säger själf.

’) Årkebisk:s skrifv. ofvan anf. 2) Afven pr. st. hade på den sista
riksd. hänvisat till denna förordning såsom tillämplig gent emot
herrnhu-tarne. I). 10 Dec. 1747 föreslog näml. superint. Kammecker att låta en
skrif-volse afgå till k. m:t ang. hämmande af de zinzendorfska
religionsorolighe-terna. Ståndet ansåg dock, att »som allt hvad i detta mål sägas kan, af
regeringen är förut stadgadt uti den år 1735 utgångna religionsstadgan, så
tyckes för donna gången intet vidare tillgöras kunna». Se prot. d. d. K.
m:ts skrifv. t. Stockh. kons. d. 15 Dec. 1748 hl. acta eccles., religjs mål rör.
herrnhut.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:16:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lhrelig/0289.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free