Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERRNHUTISMEN.
‘278
erkänna allt, hvacl grefven skrifvit, ett sådant anseende 1).
Vidare framdrog konsistorium mot Gradin församlingens svaga
sidor, dess indifferentism i lärofrågor, i det att den upptog inom
sig medlemmar af skilda bekännelser, dess treenighetslära, dess
ensidigt evangeliska lär o uppfattning o. s. v. Den inkallade
vägrade att återgå till svenska kyrkan. — Samtidigt med
förhöret med Gradin hade äfven en annan svensk herrnhutisk
prästman, Peter Werwing, varit inställd inför konsistorium.
Han sökte lika litet som Gradin göra någon hemlighet af att
han tillhörde detta samfund.
Konsistorium öfverlämnade bådas sak till k. m:t genom
skrifvelse af den 20 Juni 1749. Här redogöres för förloppet af
den med de nämnde personerna anställda rannsakningen och för
herrnhutismens villfarelser, hvarefter konsistorium andrager de
medel, genom hvilka det vore försäkradt, att »denna skadliga
sektens inritande hos oss förmodligen skall hämmas». Hörande
Gradin och Werwing föreslogs, att de, som icke blott trädt
ifrån vår evangeliska församling, utan sedan åter inkommit i
landet och både skriftligen och muntligen sökt försvara och
sprida sektens »till en stor del hittills oerhörda satser», måtte
härför vederbörligen straffas samt förbjudas att vidare
uppehålla sig i riket. Dessutom föreslog konsistorium en hel del
andra åtgärder till den nya lärans utrotande. Som man
särskildt tyckes hafva fruktat Gradin, i synnerhet som
klagomål mot honom äfven inkommit från andra håll, afgjordes hans
sak i rådet, innan de af konsistorium i öfrigt föreslagna mått
och steg kunde komma under behandling. Rådet kunde dock
icke dela konsistorii uppfattning, att Gradin skulle skriftligen
och muntligen sökt utbreda sin lära. Visserligen yttrades af
riksrådet v. Höpken, att de, som hysa skiljaktiga tänkesätt från
den i riket antagna läran, alltid äro benägna till sina
meningars fortplantande. Men å andra sidan framhöll baron
Ehren-preuss, att han ej kunnat finna några tillförlitliga bevis för
konsistorii beskyllningar i detta afseende. Den af rådet fattade
resolutionen innehåller ej heller något härom. Men enär han
bekände sig till och antagit prästämbete i en församling, hvars
lärosatser stodo i strid mot den i riket antagna rena evangel. lä-
1) Detta hade han redan vid sin inställelse infor n. just. rev. betonat.
Han förklarade, att han »i anseende till Z:s fria tänke- och talesätt icke
kunde stå för hans meningar«. Se prot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
