- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
280

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Äfven inlöpte oroande underrättelser om den spridning,
rörelsen vunnit. Stockholms konsistorium talar i sin förut nämnda
skrifvelse till regeringen om den fara, hvaraf den svenska
kyrkan hotades på grund af »denna sektens öfverhandtagande hos
oss». Bland de åtgärder konsistorium häremot föreslog var en
strängare censur vid utgifvande af teologiska arbeten —
sär-skiklt borde nya upplagor vara underkastade förnyad
granskning — ett obehindradt publicerande af antiherrnhutiska
skrifter x) samt förnyad befallning till vederbörande- att hålla noga
uppsikt öfver att i enlighet med konventikelplakatet ej några
olofliga sammankomster finge äga rum ä). Linköpings
konsistorium hade också i sin nyssnämnda skrifvelse haft åtskilligt att
andraga angående den herrnhutiska rörelsen inom stiftet, mot
livilken äfven denna stiftsstyrelse föreslagit åtskilliga mått och
steg. Ej långt efter Gradins bortvisande inberättades från
Göteborg, att »några af sämre borgerskapet här i staden försports
skola vara misstänkta såsom den villfarande herrnhutiska
sekten tillgifna». Yidare angafs, att herrnhutiska böcker i
hemlighet försåldes och att förbjudna sammankomster höllos 3). —
Ärkebiskop Benzelius säger i den skrifvelse, hvarmed han
besvarar konungens förfrågan i denna sak, att sektens villosatser
gripit omkring sig, mer än man kunnat vänta, och att de torde
ännu mer utbreda sig, om icke något verksamt medel anlitades
till rörelsens dämpande 4).

De oroande underrättelserna föranledde Adolf Fredrik att
vid sitt tillträde till regeringen af ärkebiskopen infordra
berättelse om församlingens tillstånd och om de beryktade svär-

’) Anledningen till dotta yrkande var, att kanslikoll. förbjudit
utgif-vandet af ett par arbeten af komministern i Maria församl. i Stockh. mag.
Kumblseus, afsedda att vederlägga herrnhutismen, näml. en öfversättning af
prof. Walchs Theologisches Bedenken von der Beschaffenheit der
Herrnhu-tischen Secte samt en svarsskrift på den förut omnämnda afliandlingen af
Gradin. Kanslikoll. ansåg näml. skriftväxling mot herrnhutismen strida mot
k. m:ts bref af d. 15 Doc. 17-18. -j Den förut omnämnde Werwing hade
hållit sådana. 3) Se Göteborgs konsiii skrifv. t. k. m:t d. IG Jan. 1751. rel:s
mål, herrnhut. Skrifv. är undertecknad af biskop Wallin, som i det liktal,
lektor Rosén höll öfver honom, berömmes för det nit, han lagt i dagen vid
bekämpandet af Zinxendorfs lära. I Göteborg tyckes sedan flera år tillbaka en
herrnhutisk församlingsbildning hafva funnits, som förestods ef en studerande
Lenberg, livilken också blef ställd till rätta för hållande af sammankomster.
Berg, Göteborgs stift under 1700-talet, s. 55. 4) I skrifv. af d. 19 Apr. 1751.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free