- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
282

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och allvarsam handräckning. Uppsikt skulle ock hållas öfver
ungdomen i trivialskolor, gymnasier och vid akademierna, att
den ej besmittades af någon villfarelse och falsk lära. Med
censuren af teologiska arbeten skulle man hafva noga uppsikt.
Den finge ej handhafvas af enskilda prästmän, utan af hela det
konsistorium eller den fakultet, kvarunder författaren hörde. Ej
heller skulle nya upplagor af arbeten få utgifvas utan att ånyo
undergå censur. Misstänkta eller skadliga böcker finge ej
införas från utlandet, hvaröfver ej blott censor librorum, utan äfven
konsistorierna hade att vaka. Slutligen skulle förordningen af
den 12 Jan. 1726 om olofliga sammankomster noga efterlefvas,
»helst svärmare och de, som till nyheter i läran fatta lust,
genom sådana sammankomster hafva besynnerligt tillfälle att sig
inbördes däruti styrka». Både från Linköpings och Stockholms
konsistorier hade klagomål ingått öfver att sektens anhängare
sökte insamla medel till en s. k. Frälsarens kassa för underhåll
af missionärer, hvarför det anbefalldes vederbörande att hafva
ett vaksamt öga på att sådant ej finge ske 1).

I Stockholm hade vid denna tid rörelsen nått en ganska
vidsträckt utbredning. Herrnhutiska sammankomster höllos
allmänt. Åtskilliga af stadens präster anslöto sig mer eller
mindre afgjordt till rörelsen. När prästerskapet d. 13 Juni var
upp-kalladt i stadens konsisforium för att få del af nyssnämnda k.
m:ts skrifvelse, erinrade preses, utn. biskop Troilius, om att
konsistorium »med mycken grämelse måst erlefva af den
herrnhutiska sekten, till hvilken några af präster sig slagit, att de löpa
utur det ena huset uti det andra och föra kvinnfolk fångna, att
med •dem blir ju längre ju argare, att de förföra och varda
förförda, att de åstadkomma tvist och förargelse, att de genom
söt ord och smekande tal förföra deras sinnen, som menlösa
äro, att deras tal fräter omkring sig såsom kräfvetan och icke
består blott i ord». Han förehöll vidare prästerna att både i
lära och lefverne vara rena och oförvitliga. Äro de försumliga
eller felaktiga, så vänder sig hjorden till andra ledare, »ty
fåren vilja hafva skötsel och bete» 2).

Till de i hufvudstaden misstänkte prästmännen hörde
förnämligast den bekante A. K. Rutström. Till dem räknades ock

!) Härom se: Arkebiskopis skrifv. d. 19 Apr. 1751, just. rev:s prot. d.
18 Apr. o. 2 Maj 1751, k. m:ts skrifv. af d. 2 Maj s. å. (bl. St. kons. akt. d.
å. n:o 71). 2) Kons. prot. d. 13 Juni 1751.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0295.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free