- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
289

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tismen. Den förra urartade aldrig heller till den rationalism, som
följde pietismen i spåren. Med den rörelse, som utgick från
Spener, förhöll det sig så, att ju längre det led, dess mer afgjordt
skilde den sig från kyrkan och blef allt mer oförsonlig mot
hennes tjänare och allt hätskare mot kyrkliga ceremonier och
kyrklig ordning. Zinzendorfs evangelism genomgick snarare en
motsatt utveckling. Den afskilde så småningom ifrån sig det
svärmeri och den otyglade känslosamhet,’ som utmärkt
Zinzen-dorf och hans närmaste män, och tillkämpade sig under
Spangenbergs ledning en andlig nykterhet. Vidare hör beaktas, att
pietismen syntes angripa protestantismens centrallära,
rättfardig-görelsen genom tron, under det att Kristus och hans lidande
ocli död var ett ständigt återkommande tema för de hermhutiske
predikanterna. Det gjorde också, att man i herrnhutismen,
såsom vi ofvan antydt, såg en god hjälp vid den kamp, hvartill
man måste vara rustad mot neologien. Därtill kommer, att man
genom den erfarenhet, man vunnit under föregående strider,
kommit till insikt om att andliga rörelser ej låta sig förkväfvas
genom lagstiftningsåtgärder och våldsmedel. Att insikten härom
verkligen blifvit rotfast bland prästerskapet, vilja vi bestyrka
med att citera ett yttrande af Stockholms konsistorium i en förut
af oss anförd skrifvelse till justitiekanslern år 1776, i hvilken
skrifvelse redogöres för församlingarnas religiösa tillstånd i vårt
fädernesland vid den tiden. I afseende på herrnhutismen
yttras, att de zinzendorfska oroligheterna åtminstone till det yttre
synas någorlunda dämpade, ehuru konsistorium har sig väl
bekant, att i hufvudstaden en talrik s. k. brödraförsamling
uppehåller sig. Men »så länge», säges det vidare, »ingen tydlig
aktion emot dem gifves och ledamöterna däraf icke desto
mindre synas i våra allmänna gudstjänster åtminstone till den hel.
nattvardens bruk, har konsistorium för dess del trott det bästa
vara att hellre låta tiden och enskilda föreställningar på dem
verka än att med strängt efterkållande till äfventyrs vålla mer
ondt än godt»l).

!) St. kons. prot. d. 28 Maj 1770.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:16:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lhrelig/0302.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free