- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
291

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

291

verk består fastmer däri. att lian stridt med och öfvervunnit
den onda andevärlden och därigenom varit för oss en förebild i
kamp mot det onda och frigörelse från dess öfvermakt.
Sålunda måste han äfven förkasta den lutherska grundläran om
rättfärdiggörelsen genom tron. Människans rättfärdiggörelse
beror därpå, att hon gör bättring och förer ett lif i Kristi
efterföljd och i tron på honom. Häri visar han en andlig
fränd-skap med sin fader, som inte heller kunde rätt förlika sig med
kyrkans »stortro», om också sonen gick ett betydande steg längre.
Han tillät sig till och med att på ett spefullt sätt tala om
kyrkans lära i denna fråga. För öfrigt hyste Svedenborg en hel
del svärmiska åsikter om andevärlden, om de yttersta tingen
och om lifvet efter detta. Så tänkte han sig det kommande
lifvet i en fullkomlig öfverensstämmelse med detta. Samma
förhållanden och samma inrättningar återfinnas där, och
människan medför dit samma böjelser och intressen, goda eller onda,
som här på jorden bestämt hennes handlingssätt. — Efter denna
korta antydan om andeskådarens läror gå vi att lämna en
summarisk framställning af svedenborgianismens uppträdande i
vårt land under den första tiden af dess tillvaro för att i
sammanhang därmed lära känna det sätt, hvarpå rörelsen bemöttes
från de styrandes sida x).

Det var först kort före Svedenborgs 1772 inträffade död, som
hans lära väckte större uppseende i vårt land på grund af en
då öppnad rättegång mot ett par af hans förnämste lärjungar
nämligen teol. doktorerna och gymnasiilektorerna i Göteborg
Gabriel Beyer och Johan Rosén. Med båda desse män hade
Svedenborg kommit i personlig beröring och vunnit deras
hängifvenhet. Beyer tog sig före att 1766 med biträde af en
ämbetsbroder vid gymnasium J. Gothenius och likasom Beyer
och Bosén medlem af stadens konsistorium börja utgifva en
predikosamling utan utsatt författarenamn, i hvilken texterna
om ock med en viss försiktighet förklaras efter den
sveden-borgska bibelutläggningsmetoden ~). Bosén, som förut gjort sig

i) Till grund för vår framställning häraf ligger domprosten Sundelins
afhandl., Svedenborgianismens historia i Sverige under förra århundradet.
Dessutom hafva vi. där oj andra källor finnas angifna, anlitat W. Berg.
Göteborgs stift under 1700-talet. 2) Titeln var: Nya försök till uppbygglig för-

klaring öfver evangeliska sön- och högtidsdagstexterna i afsikt pa en
liand-postilla.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free