- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
292

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ryktbar genom hänsynslösa försmädelser mot brödraförsamlingen,
hade äfven i skrift nppträdt såsom en förfäktare af Svedenborgs
läror, i det han i sin tidskrift, prästeticlningar, bekantgjort
Svedenborgs invändningar mot de kyrkliga lärorna om treenigheten
och rättfärdiggörelsen genom tron. Därjämte hade han
upp-trädt mot den tyske teologen Ernesti. som i sitt teologiska
bibliotek framställt anmärkningar mot ett af Svedenborgs
arbeten.

Sådana dristiga försök att göra gällande en från kyrkans
helt afvikande bibeltolkning och sprida läror, som allra minst
stodo i öfverensstämmelse med, hvad den rättrogna ortodoxien
lärde — och den ville man åtminstone officiellt häfda — kunde
ej annat än väcka uppmärksamhet och bekymmer bland
prästerskapet. Och det så mycket mer, som de här uppträdande
såsom konsistorieledamöter hade inflytande på stiftsstyrelsen
och dessutom hade sig anförtrodt det viktiga kallet att vara
ungdomens lärare. Faran låg då nära, att de skulle kunna
verka för spridande af sina religiösa åsikter bland stiftets
prästerskap och bland sina disciplar vid läroverket. Hvad som
gjorde saken ännu mer betänklig var, att de nämnda
prediko-försöken erhållit konsistorii bekräftelse om renlärighet, i det de
bestått dess censur. Den konsistorieledamot, teologie lektor
Roempke, som före godkännandet haft att genomse
predikoför-söken, hade dessutom på annat sätt gjort sig misstänkt. Han
hade nämligen år 1768 utgifvit en prästmötesafhandling (de
reprobatione), som ansågs gynnsamt stämd mot den nya läran,
hvilket arbete blifvit granskadt och godkändt af själfva
konsistorii preses, biskop Erik Lamberg.

Rättrogenhetens målsmän kunde icke längre lugnt åse,
huru fara för kyrkans lära hotade från själfva stiftsstyrelsens
sida. De förste, som vågade framträda i opposition mot
konsistorium, voro ett par af stiftets präster. Prosten P. Aurelius
anhöll nämligen å det möte, till hvilket stiftets prästerskap
samlats 1768, »å egna och sina hemmavarande medbröders vägnar»,
att konsistorium ville vidtaga de kraftigaste åtgärder »till
förekommande af sådana böckers utspridande, som nu förspörjas
vara utkomna och som innehålla sådana lärosatser, hvilka äro
stridande mot Guds uppenbara ord och kyrkans symboliska
böcker». Aurelii yrkande, som helt naturligt ej kunde vara
angenämt för stiftsstyrelsen, lämnades utan allt af seende, hvarför

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0305.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free