- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
295

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

lenius i Linköping, som under ärkebiskopens frånvaro skötte
ordförandeklubban i prästeståndet. Han hade nämligen lagt
beslag på en till Norrköping inkommen sändning af Svedenborgs
skrift om den äktenskapliga kärleken, en åtgärd mot hvilken
Svedenborg protesterade, enär boken ej vore af teologiskt utan
moraliskt innehåll1). Efter att hafva beklagat, att »uti
Sverige finnas föga de, som admittera förståndet uti något
theo-logicum», och sedan han gjort ett utfall mot åtskilliga af
kyrkans läror, öfvergår andeskådaren till det märkliga slutet af
brefvet. Förhållandet var, att Beyers hustru, som kort förut
aflidit, på dödsbädden i ett par prästers närvaro bekant sin tro
på kyrkans gamla läror och uttalat sitt ogillande af
Svedenborgs satser, i det hon varnat sin man och sina barn för »den
usla läran». Nu fick Beyer af andeskådaren veta, att de båda
prästerna — af hvilka den ene skall hafva varit domprosten —
hade satt den aflidnas tankar i förbindelse med onda andar,
hvilka talat genom henne. Svedenborg hade nämligen haft
besök af den afiidna hustrun, som därvid redogjort för det, som
tilldragit sig vid det omtalade tillfället. Slutligen hade
författaren i ett P. S. gifvit Beyer tillåtelse att genom tryck
offentliggöra brefvet. Olyckligtvis kom Beyer också att följa denna
vink, som lät som en uppmaning af lärofadern2).

Det var detta bref soni väckte ett sådant uppseende i
prästeståndet och stämde sinnena fientligt mot ’ Svedenborg. Biskop
Lamberg, som hittills iakttagit en afvaktande hållning,
utvecklade plötsligt en rastlös verksamhet, då han märkte, att en
antisvedenborgsk vind började blåsa i hufvudstaden. Han kunde
också meddela i ett bref till sitt konsistorium, att stämningen
på högsta ort var en helt annan än den, Svedenborg tyckt sig
förmärka, så att, tillägger han betecknande, »hädanefter blifver
icke rådligt för hvem som helst, som bekläder läroämbetet, att
denna sällsamma lära förfäkta eller därtill andra förleda. Man
fordrar, och det med skäl, att den icke må bekläda en
läraresyssla, vare sig inom skola eller ecklesiastikverket, som svurit
på våra symboliska böcker, men finner mer tycke för
Svedenborgs skrifter, oaktadt de i det hufvudsakligaste strida där-

1) Såsom ofvan blifvit nämndt, var censuren upphäfd för icke-teol.
arbeten genom tryckfrihetsförordn. af 1766. 2) Det märkliga brefvet finnes bland
pr. st:s ensk. bandi. Aftryokt hos Berg, anf. arb. ss 92 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0308.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free