- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
299

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och 20 sexterner». Men, tillägger biskopen, »en sextern vore
kanske för mycken påkostnad att vederlägga en hop drömmande
inbillningar och idel sladder, som ej förtjänar någon, allra minst
så mödosam, vederläggning». Biskopen hade därför ansett
betänkligt att tillstyrka tryckningen af ett så fruktlöst arbete, och
samfundet kunde ej annat än gilla biskopens åtgörande och
önska, »att detta likså onödiga som välmenta företagandet måtte
afstanna eller åtminstone aldrig blifva allmänt, såvida ingen
annan verkan däraf kunde förmodas än att gjuta olja på elden
och gifva svärmeriet kraft till nytt och kanske långt farligare
utbrott»1).

Af det som blifvit meddeladt från förhandlingarna vid
riksdagen, framgår, huru prästerskapet betraktade det
sveden-borgska svärmeriet. Återstår nu att nämna något om
regeringens ställning till frågan. Vi liafva sett, huru såväl Göteborgs
domkapitel som prästeståndet hänskjutit ärendet till högre ort.

I k. resolution af den 2 Jan. 1770, utfärdad i
öfverens-stämmelse med hvad justitiekanslern föreslagit, erhöll Göteborgs
konsistorium först och främst en skarp tillrättavisning att icke
genast liafva gifvit regeringen del af det, som timat i
Göteborg2), jämte befallning att skjuidsammast inkomma med
utförligt betänkande öfver Svcdenborgs lärosatser i allmänhet
samt, om de befunnos irrläriga, med berättelse om hvad
konsistorium åtgjort för att hindra deras utspridande. Vidare hade
konsistorium att underkasta predikoförsöken och Beyers s. k.
dictata en närmare granskning och afgifva utlåtande rörande
dessa skrifters renlärighet. Beyer skulle särskildt förklara
sig öfver det, som lagts honom personligen till last. Därjämte
anbefalldes konsistorium att »liafva ett vakande öga på det, som
uti teologiska ämnen anmäles till tryckning», och att ej tillåta,
att några recensioner eller öfversättningar af Svedenborgs
arbeten finge utkomma utan att liafva blifvit noggrant pröfvade.
Slutligen bör anmärkas, att stiftets prästerskap borde af
konsistorium varnas för att »låta förleda sig af några villosatser» samt

1) C. H. Levin, anf. arb. s. 47 f. 2) Biskop Lamberg hade däremot
genom vidt och bredt ordande i frågan vetat att förskaffa sig fullt
erkännande af riksdagsprästerskapet. Det heter i eckl. dep:s prot., att sedan
biskopen »än ytterligare förklarat alla de steg, han i detta ämne tagit*,
försäkrade sig deputationen «nogsamt finna, att han däruti gjort allt. livad
honom ålegat». — Se prot. d. 3 Dec.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free