- Project Runeberg -  Religionstvång och religionsfrihet i Sverige 1686-1782. Bidrag till den svenska religionslagstiftningens historia /
309

(1896) [MARC] Author: Herman Levin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

återblick.

BO»

också till den större fördfagsamhet, som kom den till del, den
omständigketen, att läromästaren affattat de skrifter, i hvilka lian
bekantgjorde sina läror, på latin, på ett språk sålunda, som ej
förstods af menige man, hvarfore faran ej keller var så stor.
att lians asikter skulle spridas bland de bredare samhällslagren,
för hvilka hans mystiska spekulationer dessutom voro allt för
ofattliga. Det häftigaste anlopp, som gjordes mot
svedenbor-gianismen, föranleddes, såsom vi sett, af ett försök att göra hans
läror tillgängliga för den stora allmänheten.

Men tydligen har den ringa uppmärksamhet, som
vederbörande ägnade svedenborgianismen äfven sin grund däri.
att man ansåg, att dessa drömmerier ej voro värda att tagas
på fullt allvar. Detta var också, såsom -ofvan blifvit nämndt,
grunden till prästerskapets obenägenhet att sakligt vederlägga
Svedenborgs läror. Men utan tvifvel leddes äfven de styrande
inom staten af denna åsikt. Bekräftelse härpå få vi i den
förut åberopade skrifvelsen från justitiekanslern till biskop
Fors-henius. Yi hafva omnämnt, att biskopen hade haft anledning
att beklaga, att rörelsen spridt sig till Skara stift. Särskildt
anförde han, att »en del gamla fruntimmer, som här i tiden icke
blifvit gifta, skola i dessa lärosatser finna särdeles behag, emedan
han (Svedenborg) i evigheten lofvar alla människor ett
förnöje-ligt äktenskap». Den raljerande ton biskopen redan inslagit
genomgår äfven justitiekanslerns svar. Han har, säger han,
ansett Svedenboi’gs lära »för ett sådant en förvirrad hjärnas foster,
som aldrig kan vai’a farligt, alstradt dels af högmod och åtrå
att göra sig med något synnerligt utmärkt såsom ett himmelskt
sändebud till de okunniga människors upplysning, dels ock
kanske har någon arfsynd hos mannen varit vållande, ty det är
bekant, hur fadern, d:r Jesper, ofta, helst på sin ålderdom, var i
syne och hade himlauppenbarelser». Och så länge dessa läror
endast göra eröfringar bland »en del giftaslystna mör och
kvinnfolk, synes mig för regeringen och clerus ej vara consultum att
röra därvid, utan det förakta, helst», tillägger han, »denna schism,
hur tobug den ock är, har det ofelbart gemensamt med alla
andra kätterier, att när de antastas, uppeldas de och få mera
kraft att sig utbreda som vådeld i storm, hvilken i lugnt väder
förtärt allenast en enda byggnad».

Den åsikt justitiekanslern med det sista yttrandet uttalat,
om olämpligheten af tvångsmedel för bekämpande af religiösa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Feb 8 11:14:00 2017 (www-data) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/lhrelig/0322.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free